Vissa tycker att pensionssystemet är komplext, men tittar man närmare så är det inte det. Det är uppdelat i olika delar där olika typer av pensioner hanteras.  

Generellt så brukar man säga att det finns tre delar; allmän pension, tjänstepension och eget sparande.

Din allmänna pension kommer från svenska staten och består oftast av två delar; inkomstpension och premiepension (PPM). Båda dessa påverkas av hur mycket du tjänar och hur länge du har jobbat, vilket brukar kallas att de är inkomstgrundande. Det finns även vissa grupper i samhället som har fler delar i sin allmänna pension (garantipension och tilläggspension), så som personer som tjänar väldigt lite eller ingenting alls, eller är födda under ett visst årtioende. Läs mer om allmän pension och hur det fungerar.

Tjänstepensionen får man från sitt jobb, dock finns det vissa företag som väljer att inte ge tjänstepension till sina anställda.

Beroende på var du arbetar får du olika typer av tjänstepension. Om du är anställd av ett bolag som är anslutet till ett kollektivavtal eller arbetar inom stat, kommun eller landsting har du en kollektivavtalad tjänstepension. Om du jobbar på ett företag som inte faller under dessa har du istället en så kallad individuell tjänstepension.

Läs mer om kollektivavtalad tjänstepension här och lär dig mer om privat tjänstepension här.

Japp. Om du har haft flera arbetsgivare som alla har gett dig tjänstepension har du flera tjänstepensioner. Beroende på om du har både blandat med kollektivavtalad och individuella tjänstepension kan dina pensioner vara lite utspridda hos olika aktörer. Läs mer om var du hittar alla dina pensioner här.

För att komplettera sin allmänna pension och sin tjänstepension är det vanligt att spara privat. Det gör man oftast hos en bank eller ett försäkringsbolag. Numera är det vanligt att spara till pensionen i ett ISK, en kapitalförsäkring eller en aktiedepå. Läs mer om hur man kan spara till pensionen på ISK, kapitalförsäkring eller aktie- & fondkonto.

Tidigare fanns två andra sparformer som var dedikerade till privat pensionssparande, IPS och pensionsförsäkring. Dessa konton används inte längre för privatpersoner eftersom man får dubbelskatta om man sparar till pensionen i dem. För den som har aktiv näringsverksamhet eller saknar pensionsrätt i anställningen kan man däremot fortfarande få avdrag. Läs mer om pensionsförsäkring och IPS.

För varje år du arbetar får du mer pension och om din lön blir högre, får du också mer i pension. Om du väljer att arbeta längre i livet blir din pension också högre. Snittsvensken får ut ungefär 66 procent av sin slutlön om de har haft både allmän pension och tjänstepension. Om du har ett privat pensionssparande tjänar du givetvis ihop mer till din pension. Här får du tips om hur du kan sätta ihop din pensionsportfölj.