Pension

Var hittar man alla sina pensioner?

I och med att du har olika typer av pensioner, som privat pension, tjänstepension och avtalspension, kan de finnas hos olika aktörer. Detta kan vara lite knepigt för många att hålla koll på, och därför kan det vara en idé att samla de pensioner som går att flytta till en eller ett fåtal aktörer. Då får du också en bättre överblick över hur mycket pension du har.  
Tips
På minpension.se kan du samla in en vy av de flesta av dina pensioner så att du kan se nästan allting på ett och samma ställe. Det är ett smidigt alternativ för dig som vill hålla koll.

Var finns min allmänna pension någonstans?

Din allmänna pension får du av staten och den administreras av Pensionsmyndigheten. Du kan till exempel logga in med ditt mobila BankID för att se hur mycket allmän pension du har och även byta fonder i din premiepension. Här byter du PPM-fonder hos Pensionsmyndigheten.

Var hittar jag min tjänstepension?

Beroende på om du har kollektivavtalad tjänstepension eller inte hamnar din tjänstepension hos olika aktörer. Det är bra att ta reda på var de finns, så att du får en bra överblick och kan se hur mycket tjänstepension du har.

Individuell tjänstepension

Om du jobbar på ett företag som inte är kollektivavtalsanslutet har din arbetsgivare troligtvis träffat ett avtal med en viss aktör, t.ex. en bank eller ett försäkringsbolag, som ska ha hand om företagets alla tjänstepensioner. Bolaget väljer alltså själva vilken aktör som ska ha hand om de anställdas tjänstepensioner. Den här infon bör du få när du börjar på företaget, antingen muntligt eller i skriftlig form. I många fall kan du även själv styra över var din tjänstepension ska ligga någonstans, men det förutsätter att din arbetsgivare ger dig tillåtelse till det. För att ta reda på just var din tjänstepensioner finns och om du kan flytta någon kan du hitta och flytta i vår tjänst Pensionsjakten.

Avtalspension

Om du har avtalspension, det vill säga en kollektivavtalad tjänstepension, har du din pension hos en bank eller någon annan aktör, men du administrerar den hos en valcentral. Vissa avtalspensioner går att flytta, andra inte. Se varför här
SAF-LO
SAF-LO har du som arbetar som privatanställd arbetare. Du kan gå in via din valcentral som heter Fora för att bland annat läsa om vilka val du har, t.ex. hos vem du kan ha din pension. Du kan även ändra dina val direkt hos Fora. Det fungerar så att du har din SAF-LO hos ett försäkringsbolag men du kan sköta allt via Fora. Om man inte gör något val själv hamnar tjänstepensionen hos AMF i en traditionell försäkring utan efterlevandeskydd. Så om man vill att efterlevande vill ta del av det arv man efterlämnar sig behöver man välja till det. Det gör man hos Fora.
KAP-KL
KAP-KL har du om du jobbar i kommun, landsting eller liknande och då har du har två olika valcentraler där du kan hantera din tjänstepension; Pensionsvalet och Valcentralen. Vilken av dessa valcentraler din pension hamnar hos beror på vilken kommun eller vilket landsting du arbetar i. Om du inte gör ett aktivt val hamnar din tjänstepension hos KPA Pension i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd.
ITP/ITPK
ITP eller ITPK heter den kollektivavtalade tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän, och denna hanteras hos valcentralen Collectum. Om du inte gör något aktivt val hamnar din tjänstepension hos Alecta i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd.
PA16
Statligt anställdas tjänstepension heter PA 16, och då har man SPV (statens tjänstepensionsverk) som valcental. Om du inte gör något aktivt val av aktör hamnar din tjänstepension hos Kåpan Pensioner.
pension

Var finns min privata pension?

Det beror på vad du sparar i. Men din privata pension har du startat upp själv, så troligtvis finns den på din huvudbank eller någonstans där du har sparande. Kontrollera var du har dina andra konton eller sparande så borde du hitta din privata pension också. Du kan även hitta och flytta dina pensioner via vår tjänst Pensionsjakten.

Hur får jag ordning på min pension?

Det absolut enklaste och smidigaste sättet är att gå in på minpension.se, logga in med BankID och begära insamling av dina pensioner. Några dagar senare kommer du att kunna se en samlad vy över dina pensioner. Sajten har dock inte stöd för alla privata pensioner så du kan behöva fylla i lite själv.

Ett annat alternativ är att försöka samla dina pensioner hos en och samma aktör. Dock kan det vara svårt att hitta en bank eller försäkringsbolag som tar emot alla typer av tjänstepensioner och privata pensioner.

Tips

Det kan vara värt att se över sin pension, eftersom det kan spara dig många kronor. Du kan se dessa frågor som en liten fingervisning över hur du vill ha din pension, och vem du vill ha den hos.

  • Var befinner jag mig i livet idag? Behöver jag återbetalningsskydd eller inte?
  • Vill jag vara aktiv i mina placeringar eller låta någon annan sköta det?
  • Är jag beredd att betala höga avgifter och få ut mindre pension i framtiden för att låta någon annan sköta om min pension eller ha den hos en viss aktör?

Vad ska man tänka på?

Det man kan börja med att är att få en helhetsbild över hur pensionssystemet fungerar, så att man har en översikt och vet vad man själv omfattas om. Sedan är det dags att se över sin egen situation. Majoriteten av svenskarna behöver komplettera sin allmänna pension och sin tjänstepension med ett privat pensionssparande för att få ut tillräckligt mycket pengar att leva för när de väl går i pension.

Kontrollera vilka avgifter du har hos din nuvarande bank eller försäkringsbolag. Har du en fast avgift kanske? Det är vanligt hos individuella tjänstepensioner, och det är en onödig årsavgift som man betalar bara för att få ha kontot hos just dem. Samtidigt tar vissa aktörer ut löpande avgifter, vilket kallas för kapitalavgift, och det är en viss procent av ditt kapital som dras varje år. Det här är helt enkelt för att bolagen ska tjäna pengar, och det bidrar till deras lönsamhet. Här finns det mycket pengar att spara om man hittar en aktör som inte tar ut varken fast avgift eller en kapitalavgift.

Exempel

Om man räknar på hur stor skillnad det kan göra med att betala kapitalavgift eller inte kan det se ut såhär:

Ålder: 30 år
Premie per månad: 2 000 kr
Uttag (startår): 65 år
Uttagsperiod (år): 20 år
Procent försäkringsavgift per år: 0,65 %
Fast årlig avgift: 240 kr
Procentuell avkastning per år: 6,0 %

Uträkningen bygger på en försäkringsavgift - kapitalavgift - på 0,65 % per år, som är ett exempel på en vanligt förekommande avgift hos de bolag som tar ut avgifter. Den procentuella avkastningen per år är inte garanterad och kan avvika från 6,0 % beroende på hur man väljer att placera premierna.

Investeringar i värdepapper och fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Med förutsättningarna i exemplet ovan får vi en total pensionssumma på 5 583 112 kr hos ett bolag som varken tar ut kapitalavgift eller en fast årlig avgift och 4 394 613 kr hos exempelbolaget (som tar ut båda två). Då får man, givet dessa förutsättningar, alltså 1 188 499 kronor mer i pension.



Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.