Vem får avtalspension och hur fungerar det?

Pensionen består av tre delar; allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Avtalspension är en form av tjänstepension.

Avtalspension är kort och gott en tjänstepension som är avtalad mellan arbetsgivare och fackförbund, även kallad kollektivavtalad tjänstepension.  

I Sverige har vi fyra stora tjänstepensionsavtal; för statligt anställda, anställda inom kommun- och landsting, privatanställda tjänstemän och privatanställda arbetare. Vilket avtal du har på din tjänstepension beror på vilken bransch eller fackförbund som din arbetsgivare har. Det spelar alltså ingen roll vilket fack du är med i, utan det är arbetsgivaren och fackförbundet som träffar ett avtal. De fyra största tjänstepensionsavtalen är:

Varje kollektivavtal har en egen valcentral där du administrerar din tjänstepension. Där kan du välja var du vill ha din tjänstepension, begära flytt av din pension eller ändra fonder för dina framtida inbetalningar. De brukar också årligen skicka ut ditt värdebesked. Valcentralerna är opartiska och kan därför hjälpa dig med olika typer av val. De olika valcentralerna är:

De som jobbar inom staten har en kollektivavtalad tjänstepension som kallas PA 16. Avtalet för tjänstepensionen är mellan Arbetsgivarverket och fackliga organisationer. Valcentralen för PA 16 är SPV (statens pensionsverk).

PA 16 är indelad i två avdelningar. Om du är född 1988 eller senare tillhör du Avdelning I. Om du är född före 1988 tillhör du Avdelning II (tidigare PA 03).

Om du tillhör Avdelning I är storleken på din tjänstepension delvis beroende av hur många år du jobbar.

De tre delarna en PA 16 inom Avdelning I kan bestå av är:

Beroende på hur gammal du är eller hur mycket du tjänar ingår olika många delar i din tjänstepension. De tre delarna en PA 16 inom Avdelning II kan bestå av är:

KAP-KL heter tjänstepensionen som gäller för anställda inom kommun och landsting. Beroende på vilken kommun eller vilket landsting du jobbar i har du antingen Pensionsvalet eller Valcentralen som valcentral. Där gör du dina val för vem som ska förvalta dina pengar och hur de ska förvaltas.

Om du är född 1986 eller senare har du AKAP-KL som tjänstepension. Varje år sätter din arbetsgivare av en summa som motsvarar 4,5 procent av din lön, men max upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp sätts 30 procent av den överstigande delen av din lön av till din pension.

I AKAP-KL bestäms din slutliga pension av hur mycket din arbetsgivare har betalat in i pension till dig under åren, hur länge du jobbar och hur bra avkastning dina placeringar ger. Du kan själv välja hur dina pengar ska förvaltas, det vill säga i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring, och hos vilken aktör din pension ska finnas.

KAP-KL heter avtalet för din tjänstepension om du är född 1985 eller tidigare och jobbar inom kommun, landsting, region eller i vissa kommunala företag.

Varje år sätter din arbetsgivare av en summa som motsvarar 4,5 procent av din lön, upp till 30 inkomstbasbelopp, till din KAP-KL. Du kan själv välja vilken aktör du vill ha dina pensionspengar hos och hur de ska förvaltas - antingen i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring.

Alla får avgiftsbestämd ålderspension, men om du tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år får du även förmånsbestämd ålderspension. Den förmånsbestämda ålderspensionen baseras på den lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp och den tid som du har arbetat efter år 1998.

Om du jobbar som privatanställd tjänsteman har du ITP som tjänstepension. Det är ett avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Beroende på hur gammal du är och hur ditt företag har valt att göra kan du ha ITP 1 och ITP 2. Vissa företag väljer till exempel ITP 1 åt alla sina anställda, oavsett hur gamla de är. Dubbelkolla med din arbetsgivare om du inte vet vilken typ av ITP du har.

Om du är född 1979 eller senare har du ITP 1 som tjänstepension. Det är en premiebestämd ålderspension, vilket betyder att premien är bestämd på förhand – men inte din slutliga pension. Din arbetsgivare börjar betala in pension till dig från och med att du fyller 25 år och du kan själv välja hos vilken aktör dina pensionspengar ska vara och hur du vill placera dem.

Din arbetsgivare betalar in motsvarande 4,5 procent av din månadslön upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För de delar av din lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp betalar arbetsgivaren in 30 procent. 50 % av premien placeras alltid i en traditionell försäkring. Det enda valet du har gällande dessa 50 % är vilket försäkringsbolag du vill att de ska placeras i. Resterande 50 % får placeras hur och var du vill.

Hur stor din slutliga pension blir är beroende av hur mycket du tjänar, hur länge du jobbar och hur bra avkastning du får på dina pengar.

Du har ”den gamla” ITP-lösningen ITP 2 om du är född 1978 eller tidigare. ITP 2 är förmånsbestämd, vilket betyder att din slutpension är bestämd på förhand. I praktiken innebär det att du är garanterad en viss pension, men hur mycket din arbetsgivare betalar in varje månad är inte bestämt på förhand. Den aktör som har hand om din ITP2 beräknar hur stora premierna som din arbetsgivare betalar in till behöver vara för att du ska få den förutbestämda pensionen. Din slutliga pension beräknas på din senast anmälda lön (som berättigar till pension).

Den premiebestämda delen i din ITP2 kallas för ITPK. Det är ett tillägg till din övriga pension i ITP2 och är 2 procent av din lön. Du kan själv välja hur du vill placera dina pengar i ITPK, vilket du gör hos din valcentral.

Hur stor din slutliga ålderspension blir beräknas på att du jobbar i 30 år, eller 360 månader. Om du har jobbat mindre än så minskas pension med 1/360-del för varje månad som saknas.

För den premiebestämda pensionen (ITPK) är den slutliga pensionen beroende på hur mycket du tjänar, hur länge du har haft ITPK och hur stor avkastning du har fått på dina pensionspengar.

Om du är privatanställd arbetare och ditt företag har ett kollektivavtal heter din avtalspension SAF-LO. Din valcentral är då Fora. Du tjänar in till din tjänstepension från och med att du fyller 25 år och fram till att du fyller 65. Efter din 65 årsdag gäller speciella regler för intjäningen.

Din arbetsgivare betalar in 4,5 procent av din lön, upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Om du tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp så betalar din arbetsgivare in 30 procent av de delar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

I SAF-LO kan du välja mellan två försäkringstyper; fondförsäkring eller traditionell försäkring. Du har även möjlighet att välja hos vilken aktör dina pensionspengar ska vara. Du kan välja mellan olika många bolag beroende på om du väljer fondförsäkring eller traditionell försäkring. Du väljer både aktör och försäkringstyp genom att logga in på fora.se.

I en SAF-LO får du inte återbetalningsskydd automatiskt, utan det är något du aktivt behöver välja själv.

Hur stor din slutliga pension från SAF-LO blir är beroende av hur mycket du tjänar, hur länge du arbetar, när du börjar ta ut din pension och hur stor avkastning du får på dina placeringar.

I en traditionell försäkring garanteras du ett visst belopp när dina pengar ska börja betalas ut. De placeras därför av en förvaltare hos den aktör du har valt att ha dina pengar hos. Om förvaltaren är duktig på det han eller hon gör så kan du även få mer pengar än det garanterade beloppet. Det tillägget kan både öka och minska och räknas om varje år.

I en fondförsäkring väljer du istället själv en eller flera fonder som du sparar i till pensionen. Eftersom du väljer själv så är inte din avkastning garanterad, du kan både få mindre och mer än vad du hade fått i en traditionell försäkring. Med andra ord så kan en fondförsäkring innebära en högre risk, och generellt så ger högre risk också möjlighet till högre avkastning.

En regel man kan gå efter är att det är ditt intresse för dina pengar som avgör. Om du vill vara aktiv och själv kunna påverka hur mycket du får i pension kan en fondförsäkring passa. Vill du istället vara passiv och låta någon annan sköta jobbet kan en traditionell försäkring vara bättre.