Spara till pensionen

Att spara till pensionen innebär att man avvarar pengar idag som man har tänkt använda när man slutar arbeta och går i pension. Genom inkomstskatten, det vill säga den skatt man betalar när man till exempel arbetar, så sätts det automatiskt av pension till dig. De pengarna får du ta del av när du går i pension. Det kallas för den allmänna pensionen.

Utöver det så har majoriteten av svenskarna också en tjänstepension via sin arbetsgivare som också bidrar till de pengar du kommer att få ta del av när du blir pensionär. Detta ger en grundtrygghet, men om man vill ha lika mycket pengar att leva för som pensionär som man har när man arbetar bör man även ha ett privat pensionssparande.

Genom ränta-på-ränta-effekten så har de som börjar spara tidigt en stor fördel jämfört med de som börjar spara senare. Ju tidigare man börjar spara, desto mindre behöver man spara.

Det är självklart mer fördelaktigt att börja spara tidigt och fortsätta spara livet ut, då har du mer pengar i fickan än om du skulle sluta spara efter ett tag.

Hur mycket man ska spara beror på dig, din privatekonomi och dina förutsättningar, det finns inget svar som gäller för alla. Det kan vara en bra idé att skapa ett automatiskt månadssparande, då glömmer man aldrig bort att sätta in pengar och får automatiskt utspridda köpkurser över tid. Läs mer om varför det är fördelaktigt att månadsspara.

Sedan avdragsrätten för privat pensionssparande togs bort är det inte längre lika gynnsamt att spara i de traditionella pensionsprodukterna IPS och pensionsförsäkring. Idag finns istället andra alternativ när man vill spara till sin pension, till exempel ett investeringssparkonto.

Om du sparar till din pension i ett ISK så fungerar det precis på samma sätt som om du skulle spara till någonting annat. Du slipper krånglet med att deklarera alla dina värdepappersaffärer och betalar inte heller skatt för de vinster du gör, utan istället betalar du en årlig schablonskatt på 0,375 % (2021) som är baserat på kontots värde. Läs mer om beskattning på ISK.

Det finns förstås fler alternativ än ett ISK, till exempel kan man pensionsspara i en kapitalförsäkring eller på ett aktie- & fondkonto.

I det allmänna pensionssystemet sparas en del av pengarna i det som kallas för premiepension (PPM), med denna del har man möjlighet att själva välja vilka fonder som man vill placera i.

För den som inte vill välja själv så kommer premiepensionspengarna per automatik att placeras i det som kallas för AP7 Såfa hos Sjunde AP-fonden. AP7 Såfa, eller soffliggarfonden som den också skämtsamt kallas i folkmun, är ett bra exempel på hur man kan anpassa sin risk efter sin sparhorisont. AP7 Såfa är nämligen en mix av två fonder, en aktiefond och en räntefond, där fördelningen anpassas efter hur långt du har kvar tills du ska använda pengarna. Aktiefondens andel av sparandet minskar löpande från och med att du fyllt 55 år för att på så vis minska risken och anpassa sparandet efter sparhorisonten.

Som med allt sparande är det viktigt att anpassa sin risknivå efter sin sparhorisont. Om man tittar på lite längre sikt så har Stockholmsbörsen gått upp i snitt 10 % per år*. På kort sikt kan det däremot vara stora variationer från år till år. Här ser man utvecklingen i OMXSPI mellan 2003 och 2014.

Generellt kan man inte säga att det finns några specifika värdepapper som lämpar sig bättre eller sämre i ett pensionssparande, utan istället gäller samma riktlinjer som för allt sparande. Om man har långt kvar till pension så kan det vara en bra idé att ta en lite högre risk för att ha möjlighet att få högre avkastning. Då kan man placera i värdepapper med höge risk, så som aktier eller aktiefonder.

Om man istället börjar närma sig pensionen och har en kort sparhorisont, så kan det vara en bra idé att ta lite lägre risk och istället placera i räntefonder, eventuellt överväga att använda sig av ett sparkonto. Läs mer om vilken risknivå som passar olika sparhorisonter.

Här ser du en liten fingervisning om vilka värdepapper som kan passa för olika risknivåer.