Vad är och hur fungerar trackers?

Trackers går under benämningen börshandlade produkter. Har du inte läst artikeln om börshandlade produkter än, gör gärna det innan du fortsätter med den här.

Trackers är investeringsprodukter som är noterade på en börs och som följer värdet på en underliggande tillgång. Underliggande tillgångar kan vara till exempel svenska aktier, aktieindex eller råvaror.

Ett trackercertifikat har ingen hävstång och följer därmed den underliggande tillgången exakt. Detta såväl i upp- som nedgång. Om priset på den underliggande tillgången går upp 2 % kommer trackercertifikatet att gå upp med 2 %. Går priset på den underliggande tillgången ner 2 % kommer priset på trackercertifikatet att gå ner med 2 %. Ett trackercertfikat kan alltså närmast jämföras med en investering direkt i den underliggande tillgången. 

Trackers har inget fastställt slutdatum. Det kallas Open end, och innebär att de löper vidare fram till dess att emittenten (institutet som ger ut trackern) eventuellt väljer att avnotera värdepappret. En avnotering kan hända om prissättningen är så pass låg att spreaden mellan köp- och säljpriset blir orimligt stor, eller av andra orsaker som bestäms av emittenten. 

Eftersom slutdatumet är unikt för respektive tracker och emittent behöver du som investerare ta del av informationen som finns i respektive produktfaktablad. Där framgår det om instrumentet har ett förutbestämt slutdatum. 

När du handlar trackers betalar du en administrationsavgift. Avgiften tas ut dagligen i värdet på produkten och du hittar den på guidesidan för respektive produkt. I normala fall ligger avgiften på 0,5 % per år men den kan variera beroende på vilken produkt du handlar. Justeringen av värdet görs varje dag efter börsens stängning vilket innebär du bara betalar en administrationsavgift om du äger produkten över natten.

Generellt delas det inte ut några pengar från trackern. Om de underliggande tillgångarna lämnar utdelning återinvesteras istället nettoutdelningen i trackern, precis som för en del ETF:er eller vanliga fonder. Eftersom det kan finnas skillnader på hur detta hanteras av olika emittenter bör du som investerare alltid ta del av informationen som finns i respektive produktfaktablad

Emittenter i börshandlade produkter ställer löpande köp- och säljpriser. Skillnaden mellan köp och sälj kallas spread och uttrycks i procent (%). Spreaden är för dig som investerare en kostnad. Ju högre spread desto längre ifrån ”fair value”, det vill säga mittpriset, köper och säljer du. Det innebär att du köper dyrare och säljer billigare jämfört en produkt med lägre spread.

Givet att det är en emittent som står som motpart i affären kan detta innebära en intäkt till emittenten. Om du möter en annan privatperson i ett avslut är det generellt ett tecken på att emittenten har en hög spread. Du ser om det är en privatperson på motparten i avslutet, ”AVA” står till exempel för Avanza och eftersom Avanza inte ställer priser i börshandlade produkter vet du att det i det fallet är en privatperson.