Så börjar du spara i aktier

Aktier finns i flera olika typer, där de vanligaste är A och B. A- och B-aktier är relativt lika eftersom man blir delägare i bolaget oavsett om man köper en A- eller B-aktie, men det som skiljer sig är rösträtt vid bolagsstämman, vilket är företagets högst beslutande organ. Det är vanligt att A-aktier ger fler röster på bolagsstämman. T.ex. kan en A-aktie vara värd en röst och en B-aktie en tiondels röst. Med andra ord behöver du då ha 10 st B-aktier för att ha lika stort röstvärde som 1 st A-aktie.

Om man är en vanlig småsparare så spelar det oftast ingen roll om man väljer A- eller B-aktier. Däremot brukar omsättningen, alltså hur mycket de handlas, vara lägre på A-aktierna. Detta gör att B-aktier ofta är mer populära bland småsparare.

Läs mer om aktietyper här

När man ska handla aktier så fungerar det som att köpare och säljare ska "komma överens" om ett gemensamt pris som aktien ska köpas respektive säljas för - vilket blir aktiekursen. Så om du vill köpa en aktie behöver det finnas en säljare till just den aktien. T.ex. om person 1 (säljare) vill sälja sin aktie för 100 kr medan person 2 (köpare) bara vill köpa aktien för 97 kr kommer troligtvis affären inte bli av. (Dock finns det regler på börsen om att priset bara får avvika en viss del så du kan inte sätta vilken kurs du vill när du ska köpa/sälja aktier). 

För att veta vilken kurs man ska välja kan man titta i orderdjupet. Där syns alla ordrar som är ute på marknaden just nu. Den blåa sidan visar alla köporder som är ute, i exemplet nedan vill folk sälja sina aktier till som högst 96,20 (den översta raden). Den röda sidan visar alla säljorder, och där kan man se att folk vill sälja sina aktier för minst 96,50. Om man i det här läget hade velat sälja sin aktie direkt hade man kunnat välja kursen 96,20 (som är högsta köpkursen) och då få avslut direkt. En annan taktik är att som säljare lägga ett någorlunda högre pris (som t.ex. 96,50 eller 96,60 som andra på marknaden har gjort) och hoppas på att en köpare är villig att betala det.

Skulle dina aktier stiga i värde (dvs att kursen går upp) så har du möjlighet att sälja dem för en högre kurs än vad du köpte de för, och på så sätt göra en vinst. Varför aktiekursen stiger kan bero på många olika saker, men några exempel är att marknaden tror på en positiv utveckling för företaget, har ökade förväntningar, eller att företaget faktiskt rapporterar att det går bra för bolaget genom t.ex. en halvårsrapport. De bygger också på hur ekonomin mår, hur bolagets försäljning och vinst ser ut att kunna utvecklas samt prognosen för ränteläget, alltså priset på pengar.

Kurstillväxt för en aktie innebär att kursen ökar. Så t.ex. om du har köpt en aktie för 100 kr och sedan stiger kursen till 120 kr, så har kursen ökat 20 procent. Om du då skulle sälja aktien så får du 20 kronor mer än när du köpte. Dock tillkommer (nästan) alltid courtage och det är något man behöver ha med i beräkningen eftersom det påverkar din vinst. Säg att du har 5 aktier som vill sälja till 120 kr och betalar 5 kronor i courtage för det. Då blir din vinst (120x5)-(100x5)-5= 95 kr. Hade du inte betalat courtage hade vinsten istället varit 100 kr. Tänk på att detta exempel inte tar hänsyn till eventuella skatter som tillkommer (som också beror på vilket konto du har de i). Läs mer om konton här.

Utdelning är att ett företag delar ut en del av sin vinst till sina aktieägare (dvs de som äger aktier i bolaget). Bolag på Stockholmsbörsen delar t.ex. ut mellan 30-70 procent av sin vinst. Mogna bolag brukar dela ut större del av sin vinst och yngre bolag lite lägre del av vinsten. En anledning till varför företag ger utdelning är för att aktieägarna kräver någon form av regelbunden avkastning för att vilja investera sina pengar i just det bolaget.

Det är många som har ”utdelningsportföljer”, det vill säga att de investerar i aktier som regelbundet delar ut pengar. Detta brukar ibland kallas för att få en passiv inkomst. Har man denna strategin och jobbar aktivt med att bara äga bolag som delar ut vinsten samt höjer utdelningen år efter år kan man få en stadig ström av pengar in på kontot. Det är även vanligt att äga utländska aktier i denna strategi då de ofta har utdelning på andra delar om året eller mer regelbundet. Det vanligaste utdelningsfrekvensen för svenska bolag är en till två gånger om året.

Det är en vanlig strategi att återinvestera utdelningen man får, och det innebär att för de pengarna man får insatta på kontot så köper man nya aktier i samma bolag. Varför man gör det är för att dra nytta av ränta-på-ränta-effekten eftersom man får fler aktier och då mer utdelning nästa gång bolaget delar ut.

När man handlar med aktier så betalar man en köp- och säljavgift som kallas för courtage. Varje gång du köper och säljer en eller flera aktier så betalar du courtage. Olika banker kan ha olika upplägg på hur mycket du betalar och om du betalar ett fast pris för varje köp eller sälj, eller om det är en procent på summan du köper/säljer för. Gå in på bankens prislista för att få koll på upplägget.

De senaste åren har courtaget blivit lägre och lägre, och vissa aktörer erbjuder numera gratis aktiehandel (dvs du betalar inget courtage). Ofta är dessa upplägg så att man har ett tak på totalt sparande eller under en viss tidsperiod där du får gratis courtage. I och med de låga courtagenivåerna numera är det inte längre jättedyrt att handla aktier, vilket möjliggör det för flera att våga ”testa” aktier. Här kan du se vad det kostar att handla aktier hos oss på Avanza.

När man handlar med utländska aktier kan det vara bra att tänka på att det oftast tillkommer en växlingskostnad för att växla den utländska valutan till SEK. Den hittar man också i bankernas prislistor.

 

Fördjupa dig ytterligare i aktier här