Ska jag spara i aktivt eller passivt förvaltade fonder?

Lågprisfonder, alltså billiga indexfonder, lockar som aldrig förr och mer än varannan sparkrona går till fonderna. Det kan vara klokt. För statistiken visar att majoriteten av aktivt förvaltade fonder över tid inte lyckas göra det de tar betalt för, det vill säga slå index. Däremot kanske du missar de riktiga guldkornen om du bara investerar i indexfonder. Här tittar vi närmare på skillnaden mellan aktivt och passivt förvaltade fonder och resonerar över vad man egentligen bör välja.

Passivt förvaltade fonder kallas även för indexfonder eftersom de, precis som det låter, följer ett index. Ett aktieindex är en sammansättning av olika aktier. Det kan vara aktier i en specifik bransch, de mest handlade aktierna eller kanske de största aktierna på börsen. När man säger att Stockholmsbörsen har stigit med en procent innebär det att aktierna som ingår i index sammantaget har ökat sitt värde med just en procent, även om enskilda aktier har stigit mer eller mindre än index. Det intressanta är dock snittet, d.v.s. index.

En fond som följer ett visst index ska alltså investera i bolagen som ingår i det och låta dessa bolag utgöra lika stor andel av fonden som de utgör av index. Ett vanligt index i Sverige är OMXS30. Det är ett index över de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. En indexfond som följer detta index ska därför innehålla just dessa 30 aktier. Utgör till exempel H&M fem procent av OMXS30 ska även fem procent av fonden utgöras av H&M-aktier.

Förvaltaren av en indexfond har alltså inte i uppdrag att hitta särskilt köpvärda aktier, utan ska istället att köpa aktierna som ingår i index. För att citera John C Bogle, grundare av fondbolaget Vanguard och indexfondens fader; ”Leta inte efter nålen i höstacken. Köp hela stacken istället”.

Detta, i princip följa John-beteende, gör att en indexfond inte är lika komplicerad att sköta och fonderna har som regel en en lägre förvaltningsavgift än en aktivt förvaltad fond.

I en aktivt förvaltad fond finns det däremot en eller flera fondförvaltare som har till uppgift att prestera bättre än ett visst index. Förvaltarnas arbetsuppgift är alltså att välja ut just de bolag som de tror kommer prestera bättre än snittet. Här behöver alltså inte H&M utgöra fem procent av fonden, även om fondens jämförelseindex är OMXS30. Nej, här kan H&M utgöra både noll eller tio procent av fonden, beroende på vad fondförvaltarna tror om bolagets utveckling.

Den aktiva förvaltningen innebär således att en aktivt förvaltad fond i regel kostar mer. En vanlig förvaltningsavgift för en aktivt förvaltad Sverigefond är 1,2 procent, medan en passivt förvaltad Sverigefond bör kosta max 0,4 procent.

En fonds avkastning visas alltid efter det att alla avgifter är avdragna. Avkastningen du ser, är den du fått. Tittar du på två fonder som har haft samma avkastning de senaste fem åren, har du som sparare alltså fått ut lika mycket även om de har haft olika avgifter.

Allt annat lika måste alltså den aktiva fonden avkasta mer än den billigare indexfonden, för att du som sparare ska få betalt för den högre avgiften, eller i alla fall inte förlora på den. Säg att vi har två Sverigefonder, en billig indexfond med en avgift på 0,2 procent och en aktivt förvaltad fond med en avgift på 1,2 procent. För att avkastningen efter avgifter ska bli lika måste de aktiva fondförvaltarna hitta aktier som gör att deras fond går minst en procent bättre än den passiva indexfonden, annars kommer avkastningen till dig som sparare bli lägre när avgifterna är avdragna.

Vad den framtida avkastningen hos en fond blir, kan vi aldrig veta. En låg avgift är däremot en säker rabatt. Fördelen med indexfonder är alltså att de är billiga och att du vet vad du får. Du får ett snitt och slipper oroa dig för att förvaltarna väljer bolag som underpresterar index och dessutom ta mer betalt för det. Nackdelen med indexfonder är att du aldrig kan förvänta dig att avkastningen kommer att överstiga börsen. Det finns inget utrymme för en skicklig förvaltare att överprestera.

Summa summarum kommer indexfonden aldrig att slå sitt jämförelseindex men ger dig som sparare ett billigt sätt att följa utvecklingen på en viss marknad. Den aktivt förvaltade fonden kan däremot både över- och underprestera sitt index.

På frågan om det är aktiva eller passiva fonder man bör spara i, finns det som vanligt inget enkelt svar. Vill du ha ett så enkelt sparande som möjligt, är billiga indexfonder det givna valet. Aktivt förvaltade fonder kräver mer uppmärksamhet av dig som sparare. Du måste vara mer på alerten och utvärdera dina fonder något oftare, inte varje dag eller månad, men gärna en gång per år. Kolla om den slagit sitt jämförelseindex helt enkelt. Visst kan det finnas perioder då en aktivt förvaltad fond släpar efter. I princip ingen lyckas slå index varje år, men över tid vill du förstås få betalt för den högre avgiften. Det är den aktivt förvaltade fondens hela existensberättigande.

Du behöver dock inte välja antingen eller. Du kan självklart ha en blandning av både indexfonder och dyrare aktivt förvaltade fonder i din portfölj. Då kan det vara rimligt att låta bottenplattan, globalfonden, utgöras av en billig indexfond, kanske också Sverigefonden, men sen välja en aktivt förvaltad tillväxtmarknadsfond. Att välja index för globalfonden men en aktivt förvaltad tillväxtmarknadsfond har sina skäl. Statistik visar nämligen att det är extra svårt för förvaltare av just global- och USA-fonder att slå index, medan det kan finnas betydligt större möjligheter på en mindre genomlyst tillväxtmarknadsbörs.

Källa: Morningstar European active/passive barometer

Billiga indexfonder lockar som aldrig förr och i USA är nu mer pengar placerat i passiv indexförvaltning än i aktivt förvaltade fonder. I Sverige utgör de än så länge ”bara” 18 procent av totalt aktiefondsparande, men fonderna växer explosionsartat och 100 procent av nettosparandet i fonder går till just indexfonder. Men hur ser det egentligen ut, är lågt pris alltid bästa valet? Låt oss titta på Sverigefonders avkastning senaste 5 åren.

Drygt 40 år efter att världens första indexfonden startades i USA 1976, av fondbolaget Vanguard och den legendariske fondförvaltaren John Bogle, har nu förmögenheten i passivt förvaltade indexfonder gått om den i aktivt förvaltade fonder i USA. Även i Sverige ökar sparandet till indexfonder närmast explosionsartat och de senaste 10 åren har mer än 100 procent av allt nysparande gått till passivt förvaltade fonder, visar statistik från Fondbolagens förening. Och det finns mycket som talar till indexfonders fördel. Inte minst den låga förvaltningsavgiften. Och att det är viktigt att hålla nere onödiga avgifter, det är undertecknad den första att skriva under på. Speciellt när det gäller sparande över långa tidsperioder.

Det finns också omfattande internationell statistik på att majoriteten av världens aktivt förvaltade fonder har svårt att leverera avkastning som är bättre deras jämförelseindex. Framför allt på mer utvecklade marknader som främst består av välanalyserade storbolag, som till exempelvis amerikanska aktiemarknaden. Analyshuset Morningstars senaste studie i ämnet visade att endast 21 procent av aktivt förvaltade USA-fonder slog sitt jämförelseindex senaste femårsperioden och enbart 10 procent senaste tioårsperioden.

Finns det då ingen anledning att spara i aktivt förvaltade fonder? För att resonera kring detta, låt oss börja med att titta på utvecklingen för Sverigefonder senaste fem åren.

Låt oss titta på utvecklingen de senaste 5 åren för fonder som kategoriseras som Sverigefonder i Avanzas fondlista. Listan omfattar 61 fonder varav 18 är indexfonder och 43 är aktivt förvaltade. Sverigefonder med inriktning små- och medelstora bolag har en egen fondkategori och ingår inte i denna jämförelse. Under denna tidsperiod har Stockholmsbörsens breda index inklusive utdelningar (SIXRX) avkastat 67 procent.

Jämförelsen visar bland annat att:

• Hela 19 aktivt förvaltade fonder har avkastat bättre än den bästa indexfonden. Den bästa indexfonden kommer alltså först på plats 20.
• Börjar vi istället bakifrån och tittar på de sämst presterande fonderna senaste 5 åren så domineras även bottenlistan av aktivt förvaltade fonder. De tre fonderna med lägst avkastning är alla aktivt förvaltade och av de 10 sämst presterande fonderna är 7 aktivt förvaltade.
• Variationen i avkastning mellan aktivt förvaltade fonder är större än variansen mellan indexfonderna. Mellan bästa och sämsta aktivt förvaltade fonder skiljer det 73 procentenheter. Mellan bästa och sämsta passivt förvaltade Sverigefonden ”bara” 22 procentenheter.
• Bästa indexfonderna (Catella Sverige Hållbar Beta, SEB Sverige Indexfond och Handelsbanken Sverigefond Index), är de som följer bredast index, SIXRX, som innehåller Stockholmsbörsens alla bolag.
• Sämst presterande indexfonderna (Aktiespararna topp Sverige, Evli Index och Avanza Zero), är de som följer smalast index, OMXS30, som innehåller Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktierna.

Viktigt att komma ihåg är att tidsperioden är helt slumpmässigt utvald och att detta inte är någon vetenskaplig undersökning, mer bara ett försök att resonera kring indexfonder respektive aktivt förvaltade fonders för och nackdelar.

Med indexfonder vet man vad man får. Man får indexavkastningen minus förvaltningsavgiften. Den låga avgiften är en säker rabatt och långsiktigt kan en indexfond knappast vara ett dåligt val. Det behöver däremot inte vara det bästa valet. För indexfonden kommer ju i ärlighetens namn aldrig slå index. Det kan däremot den aktivt förvaltade fonden göra. Med betoning på kan, för den aktivt förvaltade fonden riskerar såklart också att underprestera index.

Man kan också argumentera för att utvecklingen mot mer passiv förvaltning till viss del gynnar aktivt förvaltade fonder. För om alla (läs marknaden) springer åt ett och samma håll, enbart på grund av plötsligt uppblossande marknadsoro, då kommer vissa bolag som ingår i index att sjunka irrationellt mycket. Bara för att alla vill ut genom dörren på samma gång. Det här är en rörelse som skapar möjligheter för en duktig förvaltare som ägnar sig åt fundamental analys och stock picking. Men, nyckelordet är duktig. Det hjälper inte en halvdan förvaltare.

Ja, det beror på. Vill du ha ett så enkelt sparande som möjligt är en billig indexfond närmast det givna valet. En ”välj och glöm”-produkt om du så vill. Väljer du istället en aktivt förvaltad fond måste du vara något mer noggrann i ditt val av fond och fondbolag, samt utvärdera dina fonder något oftare. Inte varje dag eller månad, men gärna en gång per år. Kolla om fonden slagit sitt jämförelseindex helt enkelt. Den behöver inte alltid göra det, det kommer självklart finnas perioder då även en bra aktivt förvaltad fond släpar efter. I princip ingen lyckas slå index varje år, men över tid vill du förstås få valuta för den högre avgiften du betalat. Det är ju dess hela existensberättigande.

Som tur är behöver vi inte välja antingen eller. Vi kan självklart ha en blandning av såväl indexfonder som något dyrare aktivt förvaltade fonder i vår portfölj. Då kan det vara rimligt att låta bottenplattan, globalfonden, utgöras av en billig indexfond och sen kanske kika närmare på aktivt förvaltade Sverigefonder och tillväxtmarknadsfonder. Att välja index för just globalfonden, men en aktivt förvaltad Sverige och eller tillväxtmarknadsfond har sina skäl. Statistiken visar ju nämligen att ju mer utvecklad en aktiemarknad är och ju fler analytiker som följer bolagen, desto svårare är det att slå index och absolut svårast är det för aktivt förvaltade global- och USA-fonder.