Derivat

Vad är terminer?

Kontrakt med skyldigheter

Optioner och terminer är finansiella kontrakt som i regel förknippas med hög risk och de tillhör därför kategorin komplicerade finansiella instrument. Gemensamt för optioner och terminer är att de båda är så kallade derivat. Ordet kommer ifrån engelskans ”derive” som kan översättas till ”härleda”. Ett derivat är ett instrument vars värde härleds från värdet av en annan tillgång. Detta kan till exempel vara en aktie, en råvara eller en valuta.

En terminsaffär är ett avtal mellan två parter om ett framtida köp eller en försäljning av en tillgång, exempelvis aktier, till ett på förhand bestämt pris. Både priset och tiden då affären ska genomföras bestäms vid tillfället då terminsaffären genomförs, men betalning sker först vid det avtalade slutdatumet. I en terminsaffär finns alltid en köpare och en säljare. Den som köper en tillgång på termin träffar ett bindande avtal med sin motpart, som alltså säljer samma tillgång på termin. Detta innebär att både köparen och säljaren i terminsaffären har skyldigheter att antingen betala för, eller leverera, tillgången i fråga.

() ()
Exempel

Låt säga att Kalle funderar på att köpa en aktie för 100 kr. Kalle har dock inte kontanter nog i sin aktieportfölj för att kunna genomföra affären och han kan inte fylla på sin portfölj förrän nästa månadslön som kommer om två veckor. Han vill inte heller sälja något av sina övriga innehav, då han har en långsiktig tro på dessa. Bolaget i fråga lämnar dock en rapport om bara några dagar och Kalle är fast besluten om att rapporten kommer att se bra ut och att aktiekursen kommer att få sig en skjuts. I detta fall kan Kalle utnyttja ett terminskontrakt för att ta en position i aktien, utan att behöva betala för dem direkt.

Kalle beslutar sig för att köpa aktien på termin. Han ingår då ett avtal där han förbinder sig att köpa aktien om en månad och till kursen 100 kr. Pengarna betalar han först på slutdagen av sitt terminskontrakt.

Rapporten kommer in och Kalle hade helt rätt i sin tro. Aktien handlas upp 10% och en månad senare står den i 110 kr. Kalle betalar nu för aktien och erlägger 100 kr, alltså det pris som avtalades i terminskontraktet. Kalles vinst är 10%, eller 10 kr. Kalles motpart tvingas dock att sälja aktien för 100 kr när han eller hon potentiellt skulle kunnat sälja den i marknaden för 110 kr. Motparten har alltså gjort en förlust på 10 kr. 

Hur använder man terminer?

Användningsområden för terminer är många. Exemplet ovan visar hur Kalle utnyttjar en terminsaffär för att ta en position i aktie trots att han inte har pengar idag för att genomföra affären. Terminer är även ett sätt att komma åt alternativa placeringar som t.ex. råvaror. En råvarotrader på en investmentbank som tror på att oljepriset kommer att utvecklas positivt framöver kommer exempelvis inte beställa hem 100 fat olja till dörren till banken. Tradern kommer snarare köpa oljeterminer. När oljepriset har rört sig i önskad riktning kan tradern sälja samma antal terminer med samma löptid och inkassera mellanskillnaden i terminspriset från det att avtalet upprättades. Detta kallas att ”netta” sin terminsposition. Terminer används mycket av bolag som vill valutasäkra sina intäkter och utgifter för att minska risken att valutan rör sig i fel riktning fram tills dess att exempelvis en faktura måste betalas. De köper eller säljer då valutaterminer.

Den absolut mest omsatta terminskontraktet på Stockholmsbörsen är OMX-terminen. OMX-terminen är ett derivat på OMXS30-index och priset på terminen motsvarar priset på index, med undantag för exempelvis utdelningar som avskiljs under löptiden och en ränta som speglar tidsvärdet i kontraktet. OMX-terminen prissätts i realtid under börsens öppettider och är således ett sätt för aktiva investerare, i synnerhet så kallade daytraders, att spekulera i dagliga indexrörelser och få en stor exponering till en relativt sett liten insats vilket i sin tur ger en stor hävstångseffekt. 




Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.