Hur fungerar terminer?

Det finns två huvudsakliga typer av terminer. De kallas för forwards och futures. Skillnaden mellan dem handlar om hur avräkningen sker. Avräkningen är den vinst respektive förlust som innehavaren och utställaren gör under löptiden av ett terminskontrakt. Oftast är terminer med index som underliggande, indexterminer, även så kallade futures. Detta innebär att de har en daglig avräkning. OMXS30-terminen till exempel är en sådan och det innebär att vinst eller förlust utjämnas efter varje handelsdag mellan den som har köpt terminen och den som sålt den. Har man köpt en termin på OMXS30 och index OMXS30 (underliggande index) har gått upp får man en insättning på sitt konto med den positiva mellanskillnaden vid slutet av dagen. Självklart gäller det omvända om OMXS30 har gått ner under dagen då det istället dras pengar från personens konto.

Den andra typen är så kallade forwards och dessa avräknas endast på slutdagen av terminskontraktet då man får eller får betala för skillnaden mellan marknadspriset och det terminspris man kommit överens om. Sen finns det dessutom skillnader i hur slutavräkningen kan ske. Ibland endast genom att pengar flyttas, så kallat ”cash settlat”, OMXS30 terminen är ett exempel på detta. Eller genom fysisk leverans, då själva varan, aktien eller tillgången skall byta ägare, exempel på detta är olje- eller spannmålsterminer. Aktieforwards är inte möjligt att handla via oss.

När man väl har kunskap om vanliga typer av terminer som finns, är det viktigt att veta att börshandlade terminer ofta har flera underliggande per kontrakt. I de flesta fall är det 100 underliggande per kontrakt och detta innebär att en position i OMXS30 terminen på 1 kontrakt på 1550, motsvarar en marknadsposition på 1*100*1550 kr = 155 000 kr. Detta innebär dock inte att man behöver betala 155 000 kr eftersom det rör sig om en framtida affär. Man betalar alltså ingenting för att ikläda dig skyldigheten i att köpa ett terminskontrakt (mer än avgifter för själva handeln). Man belastas dock med ett säkerhetskrav för att man skall kunna fullfölja sina förpliktelser och risken att underliggande tillgång utvecklas negativt under tiden som man innehar (har en lång position) i terminen i fråga. Säkerhetskravet är ställt från börsen och ändras i realtid, förenklat kan man säga att det är en procentsats på det värde din position representerar. I ovan exempel, givet ett säkerhetskrav på 10 %, skulle 0,1 * 155 000 kr = 15 500 kr reserveras på ditt konto. Detta ändras ju givetvis med skillnaden i marknadsvärde för din position.

När det kommer till den praktiska delen av handeln så köper eller säljer man en termin på börsen på liknande sätt som aktier handlas. Det finns en orderbok där köpare och säljare lägger in sina order och kan mötas för avslut. Nedan ser ni orderboken för OMXS30-terminen vid ett givet tillfälle.

Då ett terminskontrakt är ett avtal mellan två parter finns det en risk för att motparten inte fullföljer sina åtaganden. Detta kallas motpartsrisk och det är för att reglera detta som det finns ett säkerhetskrav kopplat till termins och optionshandeln. Dessutom handlas standardiserade derivat som terminer och optioner via en börs som är motpart i alla affärer. Detta innebär att en investerare kan känna sig trygg med att motparten i affären kan fullfölja sina skyldigheter eftersom det garanteras av mellanhandeln som är börsen. Börsen ställer därför krav på medlemmarna att upprätta säkerheter för att påvisa att de klarar sina samlade åtaganden och detta återspeglas på respektive kunds depå som ett belastande säkerhetskrav som beskrivet ovan.

När man handlar med terminer behöver man betala courtage och avgifter, clearingavgifter till börsen som dras via mäklaren. Courtaget varierar beroende på vilken mäklare man handlar genom, så det kan vara bra att se över respektive aktörs prislista. Se vår prislista.

Clearingavgiften är samma för alla medlemmar på en börs. Både courtage och clearingavgiften betalas både när man köper och när man säljer en termin.

Vad är terminer?