Aktier
Vad är preferensaktier?
En preferensaktie beskrivs ofta som en hybrid mellan en obligation och en aktie. I grund och botten är det en aktie som ger ägaren rätt till utdelning före stamaktieägare.
Här är en snabbguide i vad som utmärker en preferensaktie:
Se klippet när Nicklas diskuterar preferensaktier
Hur skiljer sig preferensaktier från en vanliga aktier?
Skillnaden mellan en preferensaktie och en stamaktie är att preferensaktieägaren oftast får en på förhand fastställd utdelning innan vanliga aktieägare har rätt att få en krona, därav prefixen ”preferens”. Den fastställda utdelningen är vanligtvis högre än den utdelning som ges till stamaktieägare.
Preferensaktierna ger normalt inte rätt till någon högre utdelning än den som fastställts vid utgivandet. Det innebär att kurspotentialen i aktien är mer begränsad än i den vanliga aktien. En sådan fixerad utdelning gör att man ofta jämför utdelningen med ränta. Därför jämför man också preferensaktier med obligationer.
Vad är skillnaden mellan en preferensaktie och en obligation?
Skillnaden mellan en preferensaktie och en obligation är att när ett företag ger ut preferensaktier så ökar inte skuldsättningen i balansräkningen. Utgivandet av preferensaktier räknas nämligen inte som en vanlig skuld, till skillnad från obligationer, utan som aktiekapital.
En annan viktig skillnad för företaget är flexibiliteten som preferensaktier för med sig. Om företaget har gett ut en obligation måste det betala ränta, annars riskerar företaget att fordringsägarna begär företaget i konkurs. Skulle konkursen vara framme är obligationsinnehavarna överordnade såväl preferens- som stamaktieägare när tillgångarna ska fördelas.
Om företaget håller inne på utdelningen till preferensaktieägarna så riskerar de inte någon konkurs, men det kan bli dyrt – utebliven utdelning räknas nämligen vanligtvis som ett innestående belopp som behöver betalas ut innan stamaktieägarna får rätt till utdelning. Det innestående beloppet räknas ofta även upp med en dyr ränta tills dess att det delas ut.
Preferensaktier ges ofta ut av företag som antingen inte kan eller vill ta på sig lån (banklån eller obligationer) utan hellre tar in aktiekapital. Genom att ge ut teoretiskt högutdelande preferensaktier kan företaget ta in relativt stora belopp, och detta utan att stamaktieägarna späds ut.