Vad är blankning och hur fungerar det?

Blankning kallas det när man säljer ett finansiellt instrument (oftast en aktie) som man från början inte äger. Det kallas att blanka, eller ”ligga kort”. Syftet är att kunna tjäna pengar på en aktie även om priset sjunker. Normalt sett köper man ju en aktie för att man tror att priset över tid ska stiga, men blankning blir motsatsen eftersom man då hoppas att priset ska sjunka.

För att tjäna pengar på en fallande aktiekurs lånar man helt enkelt aktier som man inte äger på marknaden genom att ta upp en blankningsposition. Sedan säljer man aktierna och hoppas kunna köpa tillbaka dem billigare i framtiden. Blankaren har, eftersom han eller hon har lånat aktierna av någon, ett krav på sig att någon gång i framtiden lämna tillbaka de lånade aktierna. Om priset som man köper tillbaka aktierna för (inklusive avgifter) är lägre än priset man från början sålde dem för, har man gjort en vinst när man lämnar tillbaka de lånade aktierna. Vinsten är alltså skillnaden mellan försäljningspriset och återköpspriset.

För att kunna blanka måste man först och främst undersöka vilka avtal man behöver skicka in till sin bank/mäklare. Ramavtalet är standardiserat och behandlar vilka förpliktelser som finns mellan blankaren och utlånaren av aktier. Hos oss och hos många andra aktörer måste man även skicka in ett kreditavtal för att kunna blanka. Det beror på att man riskerar att hamna i en negativ position om blankningen går åt fel håll vilket innebär att man kan bli skyldig institutet/banken pengar. Här hittar du våra blankningsavtal.

Själva blankningstransaktionen är enkel att genomföra. Man söker upp aktien som man vill blanka och lägger en säljorder för fler aktier än vad man har på kontot. Efter försäljningen får man ett minus framför innehavet på sin kontoöversikt hos oss. När man sedan vill täcka positionen, det vill säga stänga blankningen, köper man tillbaka samma antal (eller fler om man vill) på samma konto precis som ett vanligt aktieköp. Allt det administrativa med aktielån, så som leverans av utdelningar och teckningsrätter sköts av mäklaren/banken.

Det är inte alla aktier som går att blanka utan det måste vara godkänt för blankning. Här kan du se vilka bolag som går att blanka hos oss.

Vid en utlåning av aktier går äganderätten över till blankaren och därefter vidare till den som köpt aktier av blankaren. Detta innebär alltså att den som lånar ut sina aktier exempelvis tappar sin rösträtt till dess att aktierna lämnas tillbaka. Utlånaren har dock en fordringsrätt på blankaren, vilket innebär att han eller hon när som helst kan återkalla sina aktier från blankaren, som då tvingas att köpa tillbaka dem. Om bolaget dessutom lämnar utdelning under blankningstiden måste blankaren betala utdelningen till den som lånat ut aktierna, och gör bolaget en nyemission ska blankaren leverera teckningsrätter till utlånaren så fort de finns tillgängliga. Om bolaget skulle bli uppköpt eller gå i konkurs upphör aktielånet att gälla.

Det som vi gått igenom ovan är exempel på vad man kallar för en äkta blankning. Blankning kan dock även vara oäkta, eller ”naken” som det också kallas. En oäkta blankning innebär att man säljer aktier som man inte äger utan att ta upp ett aktielån. Oäkta blankning är generellt inte tillåtet i Sverige, men kan vara okej i vissa fall då man först lyckas lokalisera aktien och säkerställa att man kan fullgöra sina leveransförpliktelser. Det innebär att man på förhand måste vara säker på att de aktier man blankar verkligen finns att låna om man inte köper tillbaka aktierna vid dagens slut. Om man misslyckas med att göra det är blankningen alltså oäkta, och därmed otillåten.

Större blankningspositioner måste anmälas till Finansinspektionen. Det gäller positioner som uppnår 0,1 % av bolagets emitterade aktiekapital. Anmälan ska även ske för varje steg om 0,1 % däröver, såväl upp som ned, samt när positionen sjunker under 0,1 %. Det här gäller både aktier som handlas på reglerad marknad, och aktier som handlas på en multilateral handelsplattform (MTF) som t.ex. First North. Anmälningsskyldigheten gäller både för fysiska och juridiska personer.

Vid blankning belastas blankaren av ett så kallat säkerhetskrav för att täcka aktielånet. Detta säkerhetskrav är i normalfallet kring 130 % av värdet på den blankade positionen. När man säljer lånade aktier får man in försäljningslikviden på kontot. Om säkerhetskravet är 130 % innebär det att man måste ha likvider eller kreditutrymme på minst 30 % utöver den likvid som kommer in för att kunna genomföra ordern. Om man inte har tillräckligt med säkerheter kommer man att nekas transaktionen.

Säkerhetskravet är till för att skydda samtliga parter i transaktionen, det vill säga banken/mäklaren, blankaren och långivaren av aktierna. Detta är viktigt för att kunna reagera i tid och stänga positioner där det inte längre finns tillräckliga medel för att bära risken för den eller de blankningar som är gjorda.

När du blankar betalar du vanligt courtage, precis som en vanlig säljorder. Dessutom betalar du en administrativ avgift för själva aktielånet, som hos oss ligger på 199 kr. Om du blankar en aktie och sedan köper tillbaka aktierna samma dag tillkommer ingen ytterligare avgift, men om du behåller blankningen över natten tillkommer även en låneränta för de lånade aktierna.

Om man blankar en aktie som sedan stiger i värde innebär det att man gör en förlust. Det beror på att man lånat aktien och sålt den på marknaden i förhoppning att kunna köpa tillbaka den billigare. Om aktien istället stiger innebär det att man måste köpa tillbaka aktien dyrare när det är dags att lämna tillbaka den. Det finns även en administrativ kostnad förknippad med blankning och en ränta som man betalar för själva lånet vilket innebär att blankningen blir en förlustaffär även om aktiekursen står stilla.

Man brukar säga att en aktie kan gå ned max 100 % medan den teoretiskt kan stiga hur mycket som helst – inom rimliga gränser såklart. Det finns dock några faktorer som är viktiga att ta hänsyn till innan ett beslut om blankning och det är till exempel förvärv, uppköp, bud och annat som kan göra att kursen stiger kraftigt.