Vad är strukturerade produkter och hur fungerar de?

En strukturerad produkt är ett värdepapper som kombinerar ett derivatinstrument med en annan typ av tillgång. Det kan till exempel vara en termin eller option (som är derivatinstrument) kombinerat med ett aktieindex eller en enskild underliggande tillgång såsom en aktie.

Strukturerade produkter skapas av en emittent, vanligtvis en bank. Emittenten bestämmer vad produkten ska innehålla för underliggande instrument och tillgångar samt i vilken marknadsriktning produkten utvecklas positivt i, det vill säga om produkten är bull eller bear. Det är också emittenten som upprättar ett prospekt för produkten. Ett prospekt är helt enkelt ett häfte med information om just den specifika produkten/värdepappret. Produkten säljs sedan av så kallade distributörer, som både kan vara emittenten själv men även andra värdepappersinstitut, försäkringsförmedlare eller finansiella rådgivare av olika slag.

Strukturerade produkter är i regel väldigt komplicerade och olika produkter kan se mycket annorlunda ut villkorsmässigt, beroende på vilken emittent som ger ut dem och vad de har för avkastningsmål till exempel. Då de är komplicerade i sin natur och har derivat (dvs terminer eller optioner) i sig kan de ofta också vara väldigt riskfyllda och svåra att förstå sig på. De är även ofta förknippade med höga avgifter. Därför är det viktigt att man sätter sig in i alla villkor, priser och annat innan man investerar i denna typ av produkter. Oftast är det mer erfarna investerare som handlar med strukturerade produkter.

Strukturerade produkter brukar brytas ner i två underkategorier; kapitalskyddade och icke kapitalskyddade produkter.

I kapitalskyddade produkter finns en garanti om att insatt kapital är skyddat, man kan alltså inte förlora det man har investerat. En strukturerad produkt har vanligen en viss löptid (det vill säga en bestämd tidsperiod som produkten ska ha) och tanken med en kapitalskyddad produkt är att man minst ska få tillbaka sitt investerade belopp (minus courtage och andra startavgifter) vid löptidens slut, givet att man inte säljer den under löptidens gång. Ett vanligt exempel på en kapitalskyddad strukturerad produkt är en så kallad ”aktieindexobligation”.

Den andra typen av strukturerad produkt är en icke kapitalskyddad produkt. Precis som namnet antyder riskerar investeraren i en sådan produkt att förlora hela investeringen, till skillnad från kapitalskyddade produkter. Exempel på icke kapitalskyddade produkter är Sprinters, Autocalls och Max-certifikat. Dessa kan både ha en viss löptid eller vara så kallade ”open-ended”, vilket betyder att de handlas utan någon specifik löptid.

Generellt sett är strukturerade produkter så kallade ”buy and hold-produkter”, vilket innebär att man köper dem och därefter behåller dem tills de förfaller. Ofta så har strukturerade produkter en sluttid när produkten dör och behåller man produkten till denna dag kallas det för att produkten ”förfaller”. I vissa fall kan det vara motiverat att sälja dem innan löptidens slut, till exempel för att säkra en vinst.

Man kan handla strukturerade produkter på en börs eller direkt via den emitterande banken/institutet. Beroende på om man köper en strukturerad produkt när den för första gången emitteras (”tecknar”) eller köper den på den öppna marknaden ser handeln lite olika ut. När man tecknar strukturerade produkter så gör man det med en anmälan till den bank/det institut som utfärdar produkten, alternativt en förmedlare som är knuten till utfärdaren. När man vill handla en strukturerad produkt som finns på marknaden, det vill säga en produkt som har noterats, gör man detta genom att köpa den direkt på marknaden, till exempel via sin bank, till rådande marknadskurs.

När man handlar med strukturerade produkter betalar man oftast courtage, precis som för aktiehandel. Men kostnaden för handeln med strukturerade produkter kan skilja sig markant beroende på produkt och framförallt vilken distributör du handlar produkten genom samt om du köper en nynoterad strukturerad produkt eller en som redan handlas på marknaden. Villkoren i strukturerade produkter är ofta komplicerade och priserna är därför inte lika transparenta som för exempelvis aktie- och fondhandel.

Vad är obligationer?