Vad är bindningstid, rörlig och fast ränta?

Om du har en rörlig ränta innebär det att din räntesats ändras i takt med att räntemarknaden ändras. En rörlig ränta löper alltid på tre månader, och efter tre månader justeras räntan utifrån hur ränteläget ser ut just då. Du skulle exempelvis kunna ha en ränta på 2,0 % under januari – mars, men sedan få en ny räntesats på säg 2,3 %. En fast ränta, däremot, är precis densamma under hela räntebindningsperioden – oberoende av eventuella ränteförändringar på marknaden.

Vad du ska välja beror helt och hållet på vad just du har för situation och hur du tror att räntemarknaden kommer att utvecklas. Om du tror eller är orolig för att räntan kommer att öka i snabb takt kan det vara en idé att välja bunden. Detsamma gäller om du gärna vill ha koll på exakt hur stora dina räntekostnader kommer vara varje månad. Om du däremot tror att räntan kommer hålla sig låg kan rörlig ränta vara ett bättre och billigare alternativ för dig, men även mer riskfyllt.

Rörlig ränta passar dig som har ett buffertsparande och en ekonomi som tål svängningar i månadsutgifterna.

Bunden ränta passar dig som vill ha större trygghet och stabilitet i din ekonomi.

I många år har vi haft historiskt låga bolåneräntor och det beror till stor del på att Riksbankens styrränta varit väldigt låg. Det är Riksbankens styrränta som styr vilket pris som bankerna får betala för att ta in kapital för att finansiera bolån. Om bankerna kan låna pengar till ett lägre pris kan de även låna ut pengar till sina bolånekunder till en lägre ränta.

Det är dock inte bara Riksbankens styrränta som påverkar bolåneräntan utan marknaden har också en stor påverkan. Marknaden har faktiskt en större påverkan än man kanske kan tro. Bankerna höjer och sänker ofta sina bolåneräntor utan att det har skett någon förändring av Riksbankens styrränta. Anledningen till det kan vara konjunktursändringar i Sverige och globalt, att upplåningskostnaderna för bankerna ändras eller krav och regleringar från myndigheter.

Dessutom är bolånet en stor del av människors privatekonomi så bankerna vill gärna att kunderna har sina bolån hos dem. Då behöver bankerna ha konkurrenskraftiga räntor som gör att kunderna väljer att ha bolånet hos dem.

Med andra ord är Riksbankens styrräntare en faktor som påverkar bolåneräntan, samtidigt som den även styrs av faktorer som marknaden, konjunktursändringar, upplåningskostnader och myndighetskrav.

Om du väljer rörlig ränta får du automatiskt en bindningstid på 3 månader, vilket är den kortaste bindningstid man kan ha. Om du väljer att binda räntan behöver du bestämma dig för hur länge du vill binda den. Du kan dela upp lånet i flera delar om du vill ha olika bindningstider på olika delar.

Tänk gärna efter en extra gång innan du bestämmer dig för hur du vill binda ditt lån. Vill du ändra bindningstid vid ett senare tillfälle går det bra att göra det, men då kan du komma att behöva betala så kallad ränteskillnadsersättning till långivaren/banken.

De flesta bolåneaktörer erbjuder bindningstider på ett, två, fem och tio år. Generellt sett kan du tänka att ju längre bindningstid du väljer, desto högre ränta kommer du att få. Det beror på att banken själv måste låna upp pengarna som lånas ut, och ju längre löptid desto svårare är det att bedöma hur räntan kommer att röra sig. Du kommer kanske märka att banken gärna vill att du binder ditt lån på så lång tid som möjligt eftersom de tjänar mest pengar på det. Men historiskt har de som valt rörliga lån, eller kort bindningstid, betalat minst i ränta.

Om du är osäker på vad du ska välja kan du alltid lägga en del av lånet med rörlig ränta och en eller flera delar med olika bundna löptider. Då riskerar du inte att behöva lägga om de bundna delarna vid exakt samma tidpunkt, och sprider därmed risken ytterligare.

Ibland behöver man dela upp lånet i flera delar trots att man har samma bindningstid på alla delar. Detta för att det ska vara möjligt att vid ett senare tillfälle ändra en del av lånet till en annan bindningstid. 

Ibland kan man behöva lösa sitt lån tidigare än planerat, det vill säga att man slutar låna pengar från banken. Du kanske ska sälja din bostad, byta långivare eller bara vill ändra bindningstid. Om du har ett bundet lån och det är tid kvar på bindningstiden kan du behöva betala ränteskillnadsersättning till långivaren. Ränteskillnadsersättning är alltså en slags ”straffavgift” som man betalar till långivaren om man vill lösa sitt bolån under en period då räntan egentligen är bunden. Detta eftersom långivaren då kommer gå miste om räntebetalningar som man kommit överens om vid räntebindningstillfället.

På konsumenternas.se kan du räkna ut hur mycket du behöver betala i ränteskillnadsersättning.