Kryptovalutor

Vad är en kryptovaluta?

Vad är kryptovalutor?

En kryptovaluta är en digital tillgång som till en början skulle fungera som ett nytt digitalt och krypterat betalningssätt utan mellanhänder på finansmarknaden. Idag är det dock få som köper kryptovalutor för att använda det vid betalningar. I stället köper många krypto som en investering, i tron på att värdet ska stiga.

Till skillnad från traditionella valutor så är värdet på kryptovalutor är inte kopplat till någon underliggande tillgång. Kryptovalutor är inte heller bundna eller reglerade av ett visst land eller någon myndighet. Det gör att värdet på en kryptovaluta enbart styrs av utbud och efterfrågan, och därför är väldigt svårt att bestämma och förutspå.

De främsta exemplen på kryptovalutor är Bitcoin och Ether, men de senaste åren har utbudet av olika typer av kryptovalutor exploderat med tusentals olika varianter.

Vad skiljer kryptovalutor från aktier?

Att jämföra kryptovalutor med aktier är som att jämföra äpplen med päron – det är två nästan helt olika saker. Man värderar kryptovalutor och aktier på olika sätt och de handlas på olika handelsplatser som har olika regler. Även den mest erfarna investeraren borde därför ta sig tiden att läsa på om vad kryptovalutor är, vilka risker som finns och hur handeln fungerar innan man sätter i gång.

Vilka kryptovalutor finns?

År 2009 skapades den allra första kryptovalutan, Bitcoin. Bitcoin är den största och mest välkända kryptovalutan. År 2015 släpptes den välkända valutan Ether som baseras på plattformen Ethereum. De senaste åren har utbudet av krypvalutor exploderat. Några andra exempel på några av de mest välkända kryptovalutorna är Polkadot, Ripple (XRP) och Litecoin.

Man ska däremot komma ihåg att skillnaderna mellan dem är stora. Syftet och teknologin bakom kryptovalutorna skiljer sig jättemycket. Man kan inte anta att en Bitcoin är samma sak som en Ether, utan man behöver läsa på om varje enskild kryptovaluta.

Är NFT en kryptovaluta?

Alla tillgångar inom kryptovärlden är inte skapade för att agera som betalningsmedel. Därför används ofta begreppet ”kryptotillgångar”. Ett av de mest kända exemplen på kryptotillgångar är NFT:er (Non-fungible tokens). En NFT kan till exempel vara ett digitalt konstverk, ett musikalbum eller saker i ett spel. Genom blockkedjetekniken kan man garantera att ens NFT är ett äkta digitalt original.

Men kom ihåg, trots att du äger en NFT som föreställer en bild, så äger du inte upphovsrätten till bilden. Det gör den som skapat bilden. Lite på samma sätt som du inte äger upphovsrätten till mönstret på en tapet när du köpt rullar hos tapethandlaren.

Vad är blockchain?

Hur gör man då för att undvika att kryptopengar piratkopieras, hackas eller manipuleras? Jo, de flesta kryptovalutor är sammansvetsade med en blockchain. En blockchain, eller blockkedja som det heter på svenska, är ett digitalt system som kan samla och lagra information och transaktioner på ett väldigt säkert sätt. Blockchain är en typ av distribuerad databasteknik (eng. Distributed Ledger Technique, DLT) som gör kryptovalutan mycket svår att kopiera, manipulera eller hacka.

Hur funkar blockchain?

Blockchain kan liknas vid en digital bok där alla transaktioner som någonsin har gjorts står nerskrivna. Varje sida i boken är ett “block” som innehåller en viss delmängd transaktioner.

Det finns mängder av kopior av boken, och om det sker ändringar i en bok så kommer alla kopior av boken uppdateras med den nya informationen automatiskt. Uppdateringarna och lagringen av transaktioner i böckerna görs av en dator eller en server som kallas för ”nod”. Noden kan även kontrollera transaktioner och godkänna eller avvisa dem.

I ett traditionellt betalsystem behöver en transaktion mellan två parter godkännas av en tredje part. Med blockchain utförs kontrollen av alla noder samtidigt eftersom de enkelt kan kontrollera transaktionen mot den historik som finns lagrad i blockkedjan. Om transaktionen innehåller kryptovalutor som redan har spenderats så avisas den och får inte vara med på den nya sidan i boken. På så sätt kommer blockchainsystemet att fånga upp försök att manipulera eller hacka systemet.

() ()
Exempel
Björn har både bolån och sparar i värdepapper. Han undrar nu om han ska strunta i sin amortering eller inte. Björns bolåneränta är 1,5 procent och han vet att börsen har gett i snitt 11 procent i avkastning*. Det betyder att om börsen skulle fortsätta i samma takt skulle han få mer avkastning där än vad han skulle betala i bolåneränta, vilket gör det fördelaktigare för honom att spara på börsen.

* OMXSPI 1985 - 2015
() ()
Tips
Om man sparar exempelvis 10 procent av sin ekonomi (eller om man trappar upp sparandet successivt) så kan du se hur många procent som tas upp av amorteringskravet och sedan spara resten.



Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.