Börshandlade fonder benämns oftast med sin engelska förkortning ETF (Exchange Traded Fund). Det en fond som är noterad på börsen precis som en aktie och som därmed är möjlig att handla med kontinuerligt under dagen, till skillnad från vanliga fonder som handlas max en gång dagligen. En ETF kan liknas vid en vanlig indexfond som ämnar följa utvecklingen i ett index eller annan sammansättning av tillgångar utan inblandning av en förvaltare som gör aktiva placeringar. Således har de ofta en låg förvaltningsavgift.
Det finns ett stort utbud av ETF:er med olika innehåll. Allt från aktie- och räntefonder, till fonder som innehåller råvaror, valutor eller andra sammansättningar av tillgångar. Vissa ETF:er har inbyggd hävstång som ger dig en multiplikator på avkastningen i den underliggande tillgången.
En ETF fungerar genom att ett fondbolag köper tillgångar motsvarande det index som fonden ska följa. Innehaven delas sedan upp i andelar som listas på en börs för investerare att köpa och sälja i realtid under handelsdagen. För att säkerställa att ETF:en handlas till ett pris som motsvarar priset på motsvarande index, utser fondbolaget en eller flera mäklare eller banker som marknadsgaranter. En marknadsgarant ställer löpande köp- och säljkurser i orderboken som privatpersoner kan handla till. På så sätt garanteras en korrekt prissättning.
Riskerna i en ETF liknar riskerna i en vanlig indexfond. Det finns en marknadsrisk där fondandelarna förlorar i värde om fondens underliggande tillgångar utvecklas negativt. Denna risk förstärks ytterligare om man handlar en ETF med hävstång. ETF:er lyder under samma bestämmelser som vanliga fonder, vilket innebär att spararnas pengar är separerade från bolagets affärer. Detta betyder i sin tur att pengarna är skyddade om fondbolaget skulle gå i konkurs.
Precis som för aktiehandel betalar du courtage till den mäklare du handlar genom. Hur högt courtaget är kan variera, kontrollera därför din aktuella prislista för information om handelskostnader. Likt en vanlig fond betalar du även en förvaltningsavgift som är inräknad i fondkursen. För att marknadsgaranten ska kompenseras finns även en skillnad mellan köp- och säljkurs i orderboken, en så kallad spread. Detta innebär att du alltid köper lite dyrare än det teoretiska värdet på den underliggande tillgången och säljer lite billigare. Detta blir en intäkt för garanten och en kostnad för dig som sparare.
