Sparstrategi
Vad innebär det att ha kredit i sin portfölj och hur fungerar det?
Vad är värdepapperskredit?
Varför vill man låna pengar i sin portfölj?
Den främsta anledningen till varför man använder belåning är att det kan hjälpa till att skapa extra avkastning. Om man kan uppnå en högre avkastning än den ränta man får betala på sitt lån så kan man få en högre avkastning än om man inte hade använt belåning.
Något att ha i bakhuvudet när man investerar med lånade pengar är att det kan det leda till hög avkastning på kort tid, men det kan också betyda att du snabbt kan förlora pengar.
Exempel
Lisa äger aktier i Ericsson B till ett värde av 100 000 kr och tänker använda sig av belåning. Ericsson B har ett belåningsvärde på 80% och hon kan därför låna upp till 80 000 kr på sitt innehav, om hon väljer att använda värdepapperskrediten till att köpa aktier som inte har något belåningsvärde.
Lisa vill dock ha lite marginal och väljer därför bara att belåna 20% av sitt innehav, det vill säga 20 000 kr. I räkneexemplet räknar vi med en uppgång på 7 % per år och med en låneränta på 3 %.
|
Utan belåning
|
Med belåning
|
Egen insats
|
100 000
|
100 000
|
Lån
|
-
|
20 000
|
Total investering
|
100 000
|
120 000
|
Slutbelopp
|
107 000
|
128 400
|
Räntekostnad
|
-
|
- 600
|
Avkastning
|
7 000
|
7 800
|
7 % är branschens genomsnittsstandard för årlig avkastning
3% är effektiv ränta per 230411
Att handla med kredit är att handla med hävstång
Vad är hävstång?
När man investerar med hävstång så har man möjlighet att få högre avkastning än om man enbart skulle investerat sina egna pengar. Hävstångeffekt är i grund och botten ett sätt att uppnå högre avkastning med mindre insatt kapital.
Det finns olika produkter som använder sig av hävstång och där brukar hävstången oftast beskrivas som "gånger något", till exempel "gånger två" och skrivs x2. I det fallet innebär det att hävstången dubblerar utvecklingen. I en x10-produkt multiplicerar istället hävstången utvecklingen med tio, vilket innebär att om värdepappret går upp med 1% har utvecklingen gått upp med 10%.
Det är dock viktigt att förstå att en hävstång fungerar åt båda hållen, den innebär också att man kan förlora mer pengar än om man inte hade använt sig av en hävstång.
Exempel
Utan hävstång
Kalle köper aktier för 1000 kronor av sina egna pengar. Aktierna går sedan upp till 1100 kronor. Kalle säljer sina aktier och har gjort en vinst på 10 procent.
Uträkning:
1100 - 1 = 0,1 = 10 %
1000
Med hävstång
Kalle köper istället aktier för 1000 kronor varav bara 100 kronor är hans egna och 900 kronor har han lånat. Aktierna går sedan upp till 1100 kronor. Kalle säljer då sina aktier för 1100 kronor och betalar tillbaka sitt lån på 900 kronor. Avkastningen blir 100 %. Kalle har alltså dubblat sin investering med hjälp av hävstång.
Uträkning:
1100- 900 = 200 kr
200 - 1 = 1 = 100 %
100
Exemplet tar inte hänsyn till eventuell räntekostnad
Vad betyder belåningsvärde och vad påverkar det?
Belåningsvärdet visar hur stor procentandel av värdepapprets värde som du kan låna. Hur stort belåningsvärdet är på ett värdepapper beror på ett antal faktorer, som till exempel hur volatilt (hur mycket kursen rör sig upp och ned) värdepappret är. Själva belåningsvärdet kan därför både öka och minska beroende på vad som händer med kursen och bolaget osv.
På aktier i småbolag kan man generellt sett låna ganska lite pengar, eller ibland inget alls, eftersom de kan variera väldigt mycket i pris. Och just därför brukar belåningsvärdet vara högre på värdepapper som har en mer jämn prisutveckling, till exempel räntefonder.
En annan viktig parameter är likviditeten i värdepappret, det vill säga hur mycket handel som sker i värdepappret. Ju bättre likviditeten är, desto större är chansen att banken kan sälja värdepapperna om du inte skulle kunna betala tillbaka ditt lån.
Exempel
Hur mycket kan man köpa för med belåning?
Hos oss fungerar det så att systemet automatiskt räknar ut hur mycket du kan köpa för totalt, inklusive belåning, när du är i orderläggningen. Enkelt förklarat så beräknar systemet hur mycket ”det framtida” värdepapprets belåningsvärde kommer att vara när du väl har köpt det. Det vill säga; ditt nuvarande saldo + framtida belåningsvärde i värdepappret = totala köpesumman.
Det är såhär det fungerar i praktiken, men beloppet står inte angivet när du lägger din köporder. Det som står som tillgängligt för köp när du är i orderläggningen baseras enbart på ditt nuvarande innehav, inte det framtida innehavet efter ett eventuellt köp. Du behöver alltså själv räkna ut hur stor order du kan lägga om du vill utnyttja belåningen på det viset.
Exempel
Om du har 20 000 kr i saldo på ditt konto och du vill köpa ett värdepapper med ett belåningsvärde på 80 %, kan du i själva verket lägga en order på 100 000 kr direkt. 80 000 är då lånat (d.v.s. 80 %) och 20 000 kr är dina egna pengar.
Räkneregel:
__ Saldo _ _ = Så stor order du kan lägga
1 - belåningvärdet
Exempel
Vi fortsätter med exemplet med Lars. Han har Volvoaktier till ett värde av 100 000 kr. Vid det tillfället som Lars vill belåna sina aktier har Volvo B ett belåningsvärde på 80 %.
Lars väljer nu att använda värdepapperskrediten till att köpa aktier i Investor, som också har ett belåningsvärde på 80%, och kan då låna upp till 400 000 kr.
Det beror alltså på att även det "framtida värdepapprets" (Investor i det här fallet) belåningsvärde räknas med.
Finns det några risker med belåning?
Exempel
Vi fortsätter på exemplet om Lisa.
Lisa får en negativ avkastning på 7 % på hela sitt innehav. Eftersom hon har lånat 20 000 kr får hon en större förlust då hennes totalbelopp är större, samt att hon även behöver betala räntan på lånet. Det innebär att Lisas avkastning blev ca 28,6 % lägre än om hon inte hade använt belåning.
|
Utan belåning
|
Med belåning
|
Egen insats
|
100 000
|
100 000
|
Lån
|
-
|
20 000
|
Total investering
|
100 000
|
120 000
|
Slutbelopp
|
93 000
|
111 600
|
Räntekostnad
|
-
|
- 600
|
Avkastning
|
- 7 000
|
- 9 000
|
Vad händer om jag lånar mer än belåningsvärdet?
Om kurserna på dina innehav skulle gå ner så pass mycket att du blir överbelånad behöver du täcka underskottet omgående för att inte riskera tvångsförsäljning av värdepapperna. Antingen kan man göra detta genom att sätta in mer pengar på kontot eller genom att sälja av delar av sitt innehav.
Om man inte själv korrigerar överbelåningen kommer i många fall* banken själv att sälja av tillgångarna för att täcka underskottet - det är just detta som kallas för tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning innebär ofta en del merkostnader samt att man inte själv får välja vad som säljs av, därför vill man inte råka ut för detta. Ett effektivt sätt att minska risken för att bli överbelånad är att ha lite marginal, det vill säga att man inte lånar det maximala belopp man har möjlighet till.
Exempel
Belåningsvärde
|
70 %
|
70 %
|
70 %
|
Utnyttjad belåning
|
50 %
|
35 %
|
20 %
|
Nedgång innan överbelåning
|
- 29 %
|
- 50 %
|
- 71 %
|
Kan man utnyttja hävstång utan en direkt värdepapperskredit?
Det finns flera sätt att investera med hävstång och alla bygger på någon form av belåning. Ett sätt är genom att använda sig av ett vanligt lån, och sedan investera. Ett annat sätt är genom att köpa så kallade ”hävstångsprodukter”.
En hävstångsprodukt är lite förenklat bara ett lån som är paketerat tillsammans med en tillgång, till exempel en aktie. Istället för att låna pengar och köpa en aktie så köper du ett särskilt värdepapper där du får både aktien och lånet. De vanligaste hävstångsprodukterna är Bull- & Bear-certifikat och Mini futures.
*Alla banker har egna rutiner för hur detta fungerar. Det är viktigt att kolla upp detta innan man börjar använda belåning för att det inte ska komma som en överraskning senare.
Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.