Den svaga svenska kronan har en rad negativa effekter för Sveriges hushåll i form av dyrare importerade livsmedel, kläder och bensin. Men det finns också fördelar. Kronförsvagningen kan gynna genomsnittssvenskens sparande, i synnerhet fondsparandet.

”Den försvagade kronan har bidragit till att spararnas placeringar i till exempel aktiefonder med basvaluta i dollar eller euro har ökat i värde. För ett genomsnittligt hushåll som sparar i en typisk fondportfölj betyder det 350 - 400 kronor i ökat värde per månad. ”, säger Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening.

Gustav Sjöholm

Uppskattningsvis två tredjedelar av aktiefonderna och hälften av det resterande sparandet i exempelvis blandfonder och obligationsfonder som svenska sparare äger, är placerat utanför Sverige.

Källa: Fondbolagens Förening

Här nedan är ett exempel på hur en svensk genomsnittsfamilj påverkas positivt av den svaga kronan.

Mikael och Sara bor tillsammans med sina två barn i en villa i Göteborg. Hushållets gemensamma bruttoinkomst är 60 000 kronor.

Tillsammans sparar Mikael och Sara 16 procent per månad av sin nettoinkomst, vilket blir totalt 6 500 kronor. Sparandet sker i en fondportfölj som består av 60 procent aktiefonder, 20 procent blandfonder och 20 procent räntefonder. 67 procent av aktiefonderna är placerade utanför Sverige och har därmed helt eller delvis en dollar- eller europaexponering.

Fonder med en placeringsinriktning utanför Sverige placeras nämligen ofta med tyngdvikt i antingen dollar eller euro. Och även om de inte gör det så är globalfonder, i högre grad än Sverigefonder, likt världsekonomin påverkade av dollarkursen.  

50 procent av blandfonderna och räntefonderna är placerade utanför Sverige med samma exponering. Sammantaget betyder det att omkring 60 procent av sparandet har en direkt dollar- eller euroexponering.

Kronan har sedan februari försvagats mot dollarna från 7,84 kronor per dollar till 8,68 som lägst i april och mot euron från 9,76 kronor per euro till 10,51.

I procent betyder det en försvagning på nästan 11 procent mot euron och 8 procent mot dollar. Det vill säga en genomsnittlig försvagning på 9,5 procent.

Resultatet blir att det genomsnittliga hushållets sparande i sin fondportfölj ökar med 370 kronor per månad, eller 5,7 procent, enbart som en effekt av kronförsvagningen.

(Vi har räknat på den genomsnittliga medellön i Sverige som är 32 000 per person och den genomsnittliga sparkvoten i Sverige som är 16 procent av nettoinkomsten.)

Hushåll som sparar kan alltså i viss mån se detta som en jämvikt mot de negativa effekterna som en kronförsvagning för med sig. Men Gustav Sjöholm poängterar att det är viktigt att sprida riskerna.

”Riskspridande är alltid viktigt, oavsett sparform och i en tid med valutaosäkerhet kan det vara värt att hålla koll på hur exponerat ens sparande är mot olika valutor.”   

I spåren av låg amerikansk inflation och stigande oljepris har den svenska kronan stärkts de senaste dagarna, men frågan är om det är tillfälligt eller en trend.

”På sikt kommer kronan att återhämta sig, men med vilken hastighet och kraft den gör det beror i mångt och mycket på hur Riksbankens penningpolitik utvecklar sig och vilka signaler den sänder”, säger Gustav Sjöholm.