Det var lite försiktigare tongångar på börserna i Europa under veckan som gick. Den svenska börsen backade med 0,1 procent medan Stoxx600 steg med 0,2 procent. I USA fortsätter däremot börsoptimismen och S&P500 var upp med 1,4 procent i förra veckan. Uppgången för S&P500 ligger nu på lite drygt 5,5 procent i år och det är i huvudsak, men inte bara, det stora techjättarna som drar på.
Samtidigt fortsätter marknaden att skala ner på antalet räntesänkningar som väntas under 2024. Det gäller främst i USA där styrränta nu väntas ligga kring 4,3 procent i slutet av 2024. I mitten av januari väntade man sig sänkningar ner till 3,75 procent från dagens spann på 5,25 – 5,50 procent. Att det här inte skrämmer marknaden mer beror nog i huvudsak på att amerikanska ekonomi fortsätter att utvecklas väl. Huruvida det ser fortsatt ljust ut i inledningen av 2024 får vi tydliga signaler kring när siffror över bland annat industriproduktion och detaljhandel publiceras på torsdag.
Annars ligger förstås det mesta av marknadens fokus på de amerikanska inflationssiffrorna för januari som publiceras på tisdag. En fortsatt dämpning av inflationstakten väntas och det kan fortsätta att driva på den amerikanska börsyran och förhoppningsvis ge viss spridning även till övriga världen. Men det finns samtidigt en viss risk för att inflationen kommer in högre än väntat.
Även från Storbritannien väntas viktiga inflationssiffror. Dessutom siffror över löneutvecklingen som varit ett sånt bekymmer för Bank of England. Nu väntas de bägge siffrorna röra sig åt olika håll och vi får se hur marknaden reagerar på detta.
Det kommer också en hel del BNP-siffror under veckan som väntas visa på att Europa befinner sig obehagligt nära recession. Det ökar trycket på centralbankerna ibland annat Storbritannien och EMU-området att sänka sina styrräntor så inte helt säkert att svaga siffror nödvändigtvis betyder ett surare klimat på finansmarknaden.
För svensk del är det relativt tomt på makroagendan. Måndagsmorgonens boprisindikator från SEB visade att förväntningarna på stigande bostadspriser nu växer. Även i Sverige har förväntningarna på hur många räntesänkningar som Riksbanken kommer att leverera under 2024 dämpats. Enligt de så kallade RIBA-kontrakten tror marknadsaktörerna att Riksbankens styrränta ligger runt 3,25 procent i slutet av året. Det som annars tala för större räntesänkningar är sjunkande inflationstakt och stigande arbetslöshet. På fredag får vi nya arbetslöshetssiffror som väntas visa på att den lite oroväckande trenden på arbetsmarknaden fortsatt under inledningen av 2024. Färska inflationssiffror dröjer till nästa vecka (19 februari).
Måndag
Den danska inflationstakten steg till 1,2 procent i januari. Fortfarande en låg inflationen men ett utfall klart över marknadens förväntningar. Förhoppningsvis inte ett tecken på att v kommer att få se en likartad utveckling i andra länder.
Tisdag
Löneökningarna i Storbritannien väntas ha dämpats i december men fortsatt ligga på en hög nivå. Allt fokus lär dock hamna på de amerikanska inflationssiffrorna för januari. En fortsatt nedgång av inflationstakten väntas och blir den tillräcklig stor lär det bidra till positiva börsrörelser. Inte bara i USA. Eventuella besvikelser kring inflationsutfallen riskerar att bidra till det motsatta.
Onsdag
Inflationen i Storbritannien väntas ha tickat upp en bit i januari och även om det delvis kan hänföras till tillfälliga effekter så är det inte goda nyheter för den brittiska centralbanken. Tillväxten i Norge väntas ha varit fortsatt svag mot slutet av förra året. Liksom den varit i EMU-området. Ett ytterligare tecken på att Europa befinner sig farligt nära regelrätt recession.
Torsdag
Svag tillväxt även i Storbritannien i slutet av 2023. I USA väntas hushållen ha tagit det lite lugnare med shoppingen i början av 2024 efter en stark köpvilja i slutet av förra året. Industriproduktionen väntas däremot ha tagit lite bättre fart i inledningen av året.
Fredag
Arbetslösheten i Sverige har successivt stigit under det senaste halvåret och riskerar att bli ett rejält bekymmer om trenden fortsätter uppåt. Det ökar dessutom trycket på Riksbanken att börja leverera räntesänkningar redan i närtid. Inte minst om inflationstakten skulle fortsätta att dämpas. Hushållen i Storbritannien väntas ha varit lite mer köpbenägna i inledningen av 2024 efter att ha hållit tillbaka under julhandeln.
