.png)
Värdeinvesteraren och wienaren Andreas Wosol är Head of European Equity Value på franska kapitalfövaltarjätten Amundi.
Han sågar begreppet Magnificent Seven vid fotknölarna.
”Jag har aldrig sett någon definition på vad Magnificent Seven betyder; är det storleken, kvaliteten på bolagen, tillväxten eller hur starkt aktierna gått? Man hamnar i en självuppfyllande profetia. Det här är en typ av behavioristisk House of Cards. Du lägger aktier i en korg och kring denna korg skapar du storytelling. När det blivit tillräckligt populärt rullar de passiva pengarna in. Enbart storleken på ett bolag säger inte om ett bolag är bra eller dåligt. Det är ett stort problem”, säger Andreas Wosol.
”Nu pratar man om att plocka ut Tesla från Magnificent Seven eftersom aktien inte gått starkt i år. Frågan är varför Tesla kom med i gruppen överhuvudtaget när det inte handlar om ett magnificent bolag överhuvudtaget.”
”Ur ett europeiskt perspektiv blir den här diskussionen väldigt lustig. Vi har inte den här koncentrationen i aktiemarknaden. Det här är ett fantastiskt exempel på hur behaviorism inom finansindustrin fungerar.”
”Den goda nyheten är att det kommer att självläka. Diskussionen har redan satt i gång genom att det nu diskuteras att ta ut en aktie. Det här borde gynna Europa eftersom Magnificent Seven var så dominerande att allt annat ignorerades. Man diskuterade om hur den amerikanska marknaden kunnat bli så dyr, men det gäller egentligen bara de här sju bolagen.”
”Det här är någonting som finansindustrin själva skapat. Det här handlar inte om tillväxtbolag kontra värdebolag utan om Magnificent Seven mot allt. Tack och lov har vi inte detta i Europa.”
Andreas Wosol.
Hur ser du på Europa nu?
”Det är stor skillnad i värderingen mellan tillväxt- och värdeaktier. Detta kommer att skifta när vi ser en annan ränteregim. Nu handlar allt om när och hur mycket som räntorna ska ner i år. Jag bryr mig inte om när och hur mycket. Det viktiga är att inflationen kommer under kontroll.”
”Det stora problemet är att det finns så stora skillnader mellan olika länder. I Spanien är inflationen redan klart under 2 procent medan den är betydligt högre i Tyskland till exempel mycket på grund av de höga löneökningarna.”
”Det kommer att bli en normalisering av räntorna. Det kommer att gynna värdeaktier och småbolag. De som kommer gynnas mest är bygg- och konsumentbolag. Det är de näringsgrenar som drabbats hårdast av räntehöjningarna.”
”När det gäller fastighetsbolag så kommer dessa givetvis också att gynnas av lägre räntor. Undantaget tror jag är kontorsfastigheter. Här har det byggts upp stora obalanser som det tar tid att arbeta bort.”
Siemens är ett av era största innehav i fonden. Hur kommer det sig?
”Vi tycker om bolag som har prissättningskraft och starka affärsmodeller. Siemens har en strukturell fördel. Kärnan i Siemens är de tre affärsområdena; smart mobility, infrastructure och digital industries. De har dessutom knoppat av Siemens Energy för ett par år sedan. Det gör att moderbolaget Siemens renodlats och ligger helt rätt i tiden.”
”Tyvärr har Siemens valt att inte göra sig av med resten av Siemens Energy och Siemens Healthineers. Siemens Energy har haft stora problem med sitt dotterbolag Siemens Gamesa. Nu har man löst likviditetsproblemen genom försäljningar. När det gäller Siemens Healthineers borde de också sälja. De äger fortfarande 75 procent av bolaget. Det gör att andra stora ägare in kan köpa så mycket som de vill och gör att aktien inte kan stiga så mycket som den kanske borde. På det sättet har de en ganska ineffektiv struktur skulle jag säga.”
Påminner lite om Volkswagen med korsägandet?
”Ja, kanske. När vi träffar Siemens ledning säger de alltid att det är en så bra affär att äga Siemens Healthineers. Men för Siemens är det enbart en finansiell investering. Med det argumentet borde de inte äga en så stor del av bolaget.”
”Siemens är attraktivt värderat, men tyvärr har de fastnat i en bläckfiskstrategi att äga lite av allt och inte göra sig av med innehav. Jag tror det handlar mycket om psykologi att man inte vill sälja saker man äger.”
”Jag skulle vilja ta upp ett annat bolag som vi tycker är strukturellt attraktivt och undervärderade. Bolaget heter Prysmian och tillverkar kablar.”
”Jag vet. Jag äger faktiskt aktien själv.”
”Prysmian är felklassat som bolag, vilket i sin tur gör att bolaget inte får rätt uppmärksamhet. Felvärderingen har dock justerats under tiden. I första läget var det många som köpte solpaneler eller vindkraftsproducenter när det letade efter hållbara investeringar. Det går inte att föra över el från en vindkraftsanläggning utan kablar. Nu har Prysmian upptäckts och omvärderingen är i full gång. Det är lätt att köpa Örstedt och Vestas på temat hållbarhet, men detta är smartare.”
Ni tycker om lyxsektorn, men äger inte LVMH. Hur kommer det sig?
”Vi äger inte LVMH på grund av den höga värderingen. I stället äger vi Kering som är lägre värderat. De äger bland annat Gucci, Yves Saint Laurent och Bottega Veneta. Problemet med Kering är att de bytt ledning och designers i Gucci. Detta byte har lett till lägre efterfrågan. Det tar tid för nya designers att växa. Problemet jag ser med Kering är deras stora exponering mot Gucci. Över 50 procent av omsättningen kommer härifrån.”
I Sverige bär många gängkriminella Gucci. Hur ser det ut i Österrike?
”I Österrike finns det ingen sådan association till märken. Jag har faktiskt inte hört talas om detta någon annanstans. Är det ett problem om någon kör runt med en bomb i en Mercedes? Innebär det att Mercedes varumärke skadas? Om en gängkriminell bär en Guccimössa är frågan hur stor skadan är? Jag tror att påverkan på varumärket är betydligt större om man byter designer eller om efterfrågan på lyx minskar i Asien.”
”LVMH är ingen värdeaktie. Gucci är väldigt billig och brukar inte vara så billig. Vi är ganska känslokalla här. Om aktier blir för billiga så köper vi. Om L’Oreal blir billigt så skulle vi köpa. Vi skulle köpa Atlas Copco om den blev billig igen.”
Det har inte hänt på evigheter.
”Det stämmer, men vi köpte faktiskt den under finanskrisen 2009. Man behöver externa chocker för att den ska bli billig. Man behöver en djup recession. Även Nestle gick ner mycket då. De steg alla snabbt när det visade sig att det inte skulle bli någon djup recession.”
Det finns alltid sektorer med nedtryckta värderingar. Andreas Wosol säger att de precis köpt in sig i ett ledande sportklädesmärke som tryckts ned mycket, men att han inte kan avslöja vilket bolag det handlar om eftersom de inte är klara med affären.
Inom försäkring äger ni Allianz. Varför inte franska AXA som är lägre värderat?
”Allianz var och är fortfarande det bättre bolaget när det kommer till försäkringsprodukter och kapitalförvaltning jämfört med AXA. Vi äger också bara ett bolag. Vi ska inte överexponera portföljen mot försäkring. I dag är de dock väldigt lika och Allianz är något bättre och framför allt var Allianz billigare när vi köpte den.”
”Varför äger vi Inditex och inte H&M? Inditex är bättre och billigare än H&M. Det är samma inom återförsäkring. Vi äger Munich Re och inte Hannover Re. Vi äger en som vi tycker passar oss bäst. När det gäller banker är det samma sak. När det gäller Nestle finns det inget liknande bolag. Vissa säger Danone, men det är inte samma sak.”
Hur är det med Unilever?
”De är inte renodlat inriktade på livsmedel utan säljer schampo och mycket annat. Det finns inte heller ett andra Atlas Copco.”
Har ni någon exponering mot Sverige?
”Ja, vi äger Swedbank. Vi vill äga retailorienterade banker som är stora lokalt. Vi äger också DNB på samma grunder. Vi har samma exponering i Italien med Intesa och BNP Paribas i Frankrike och Socete General.”
Äger ni något i Österrike?
”Vi äger ett bolag i Österrike. Bolaget heter FACC och tillverkar delar till motordelar till flygindustrin och delar till inre delar av flygplan. De levererar till Airbus. Det är den enda exponeringen mot Österrike i dag”, säger Andreas Wosol.
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, YouTube och på Soundcloud
