Den svenska inflationstakten dämpades som väntat i april. Det bredaste inflationsmåttet, KPI, sjönk från 1,9 procent i mars till 1,7 procent i april. Den underliggande inflationen (KPIF) där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål sjönk i sin tur från 2,0 till 1,9 procent.

Det är fortsatt nära Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent och faktum är att KPIF i genomsnitt legat på 1,93 procent sedan januari 2017. Så ur aspekten att banken uppfyller sitt inflationsmål måste man onekligen ge banken godkänt för den förda extrema penningpolitiken.

Det mesta talar dessutom för att inflationstakten kommer att ticka uppåt under större delen av det här året när effekten av högre energipriser och svag krona får större genomslag. Tidvis kommer sannolikt inflationen, enligt KPIF, att ligga över målet. Därmed skulle också en viktig förutsättning för att höja räntan finnas på plats.

Men den som hoppas på en räntehöjning ska inte vara säker på att så sker.

Ledamöterna i direktionen har i allt högre grad börjat fokusera på KPIF exklusive volatila energipriser, vilket kan sägas vara ett mer rättvisande mått på pristrycket i svensk ekonomi, och då blir inflationsbilden en annan. KPIF exklusive energi sjönk till låga 1,4 procent i april.

Och här talar egentligen mycket lite för ett väsentligt högre inflationstryck framöver. Så den pusselbiten kommer att saknas och ska vi lita till hur Riksbankens agerat under de senaste åren lär i så fall den tänkta decemberhöjningen försvinna ur ränteplanerna.

Utifrån det protokoll från det senaste penningpolitiska mötet som publicerades under tisdagen lyfter dock några av direktionsledamöterna fram möjligheten att höja räntan i mindre steg än de 0,25 procentenheter som annars varit det vanliga. Både Kerstin af Jochnik och Per Jansson har varit inne på det spåret.   

Sannolikheten för en räntehöjning under det här året måste ändå betraktas som låg. Det som egentligen krävs är att riksbanksdirektionen släpper fokuset på enstaka inflationsutfall och ser mer till den totala bilden av svensk ekonomi. Hittills är det bara Henry Ohlsson som tagit det steget och förordar en räntehöjning redan nu.  

Initialt har kronan stärkts något mot euron efter att inflationssiffran publicerats men ligger i stort sett oförändrad mot den amerikanska dollarn. På räntemarknaden noteras små uppgångar från extremt nedpressade nivåer.