När det gäller beskattade pengar (alltså inte pensionssparande) har vi sedan tidigare den vanliga aktie- och fonddepån samt kapitalförsäkringen (KF). Men nu kommer investeringssparkontot, (ISK). Det är mycket likt kapitalförsäkringen, men det finns några skillnader både stora och små.

Placera.nu reder ut sparformernas egenskaper och skillnader för att det ska bli enklare att välja den sparform som passar dig bäst. Vi kommer inte att ta upp vanligt bankkonto som alternativ i den  här texten.

I vanligt aktie- och fondkonto beskattas vinster och utdelningar med 30 procent kapitalvinstskatt, medan hela kapitalet i både ISK och kapitalförsäkring schablonbeskattas, oavsett om den faktiska avkastningen är positiv eller negativ. Med schablonskatten följer också att spararna inte behöver deklarera köp och försäljningar, men man kan å andra sidan inte kvitta vinster mot förluster.

En viktig aspekt är att man redan vid årets ingång vet hur stor avkastning man måste få för att det ska vara ekonomiskt fördelaktigt att välja en schablonbeskattad sparform eller inte. Nästa år ligger avkastningströskeln på 1,65 procent, som motsvarar statslåneräntan den sista november föregående år.

De som förväntar sig att ens aktieinvesteringar eller direktavkastning kommer överstiga det, eller har placerat pengarna i räntebärande tillgångar med en ränta som överstiger 1,65 procent har stor anledning att välja en av de två schablonbeskattade sparformerna, ISK eller kapitalförsäkring.

Den som däremot planerar att sätta in och ta ut pengar ofta under året bör däremot använda en vanlig depå. Schablonskatten baseras nämligen på insättningar och frekventa insättningar och uttag driver upp skatten. Därför passar schablonbeskattade sparformer bäst för långsiktigt sparande.

Den som har en relativt positiv bild av avkastningsmöjligheterna framöver står i valet mellan ISK och kapitalförsäkring. En situationer då ISK är att föredra är om man vill rösta för sina aktier på bolagsstämmorna. Det kan man inte göra i en kapitalförsäkring. En situation där KF istället är att föredra är om man vill att någon annan än ens arvingar ska få pengar om man avlider. I ISK kan man inte sätta in en förmånstagare, utan pengarna går den vanliga arvsordningen.

Bortser vi från dessa undantag är det en fråga om vilken av sparformerna som ger mest pengar i fickan. När regeringen tog fram investeringssparkontot var tanken att de båda skulle vara avkastningsneutrala, vilket de också mer eller mindre är.

Jämför vi utfallet av en engångsinvestering på 100 000 kronor och en årlig avkastning på 5 procent så har värdet vuxit till 124 593 kronor i ISK efter fem år, och till 124 648 kronor i en KF. Skillnaden är alltså 55 kronor. Efter tio år uppgår värdet i ISK:n till 155 235 kronor i i Kf:en till 155 371 kronor, en skillnad på 137 kronor.

När det gäller månadssparande  på lång sikt är skillnaderna ännu mindre. Tusen kronor i månaden till en årlig avkastning om 5 procent ger, i ISK, ett värde på 67 203 kronor och 67 176 kronor i KF. En skillnad på 27 kronor. Efter tio år har ISK:n vuxit till 150 932 och Kf:en till 150 910 kronor. Differensen ligger på 22 kronor. Detta är kaffepengar och ingen anledning i sig att välja den ena sparformen framför den andra. Skillnaderna beror på att schablonskatten beräknas och tas ut lite olika.

Placera.nu rekommenderar därför att de som idag har en KF ligger kvar i den. Att ha en ISK vid sidan av kan innebära högre transaktionskostnader.

För dem som inte har en KF idag, men vill in i det schablonbeskattade sparandet, rekommenderar vi ISK.

Vi avråder även från att flytta över värdepapper från en KF till en ISK, för då måste värdepapperen först säljas för att sedan köpas tillbaka på nytt. Den formella ägaren till papperen i en KF är ju ditt försäkringsbolag medan du själv är ägaren i en ISK. Detta ger upphov till onödiga transaktionskostnader.

Däremot kan du flytta värdepapper från ett vanligt aktie- och fondkonto till en ISK utan att behöva sälja dem. Därmed undviker du extra transaktionskostnader, men du utlöser en skattesituation i ditt aktie- och fondkonto eftersom flytten kommer att betraktas som en försäljning av Skatteverket.

Beräkningsgrunden för schablonskatt förändras i KF, men blir inte exakt lika som i ISK.

Den gamla beräkningsgrunden var utformad så att kapitalet den 1 januari varje år låg till grund för skatten. Det medförde att många sålde sina värdepapper före årsskiftet och tog ut sina pengar för att minimera skatten.

I den nya beräkningsgrunden ingår insättningarna under året. Men även om möjligheterna har minskat så går det fortfarande att utnyttja regelverket för att sänka skatten.

När det gäller ISK beräknas schablonskatten kvartalsvis vid mätpunkter det sista datumet i varje kvartal, alltså den 31 december, 31 mars, 30 juni och den 30 september.

Står man i valet och kvalet att sätta in nytt kapital, och är nära ett kvartalsskifte, bör man vänta tills efter ett kvartalsskifte. Då undviker man ett kvartals skattepåverkan. Uttag bör alltså ske innan ett kvartalsskifte.

När det gäller KF så beräknas schablonskatten halvårsvis, vilket gör det gynnsamt att vänta tills efter halvårsskiftet att sätta in nya pengar, då de ingår bara till hälften i skatteberäkningarna.

För de som investerar

med belåning är ISK mest fördelaktigt. Det beror på gynnsammare kvittningsmöjligheter av räntekostnaderna som uppstår. Avanza har också tagit fram ett skatteoptimerande kreditkonto för både ISK och KF.

Det är ganska komplicerat

men rätt använt kan man minimera skatten. Det går ut på att man inte har onödigt mycket likvida medel på ISK- eller KF-kontont utan jobbar istället mot ett externt kreditkonto som inte ingår i schablonskatteunderlaget.